Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
G. CEDERSCHIÖLD
-ermg ej h e 11 er (åtm. ej i allmännare språkbruk) något abstr.
af utländsk typ. T. ex. genera (abstr. géne kan knappast sägas
ha fått burskap i svenskan), stoltsera1, spankulera1, flanera,
filosofera, docera, bornera (t. ex. om öl). Alla dessa, utom
genera, bilda abstr. på -ande.
I nuvarande riksspråk (spec. normalprosa) äro -ande
(-ende) och -ning (-ing) de enda »lefvande», »produktiva»
afledningsändelserna af större räckvidd. Nybildningar med
annan afledningsändelse oeh bildandet af verbalabstr. utan
afledningsändelse (= verbets stam)1 2 förekomma blott mera
sällan; sådana uppträda mestadels utanför det »städade»
skriftspråket, i tal och i friare stil (lågprosa), hvar jämte
poesien och den vittra prosan kunna arbeta i samma riktning.
Men dessa nybildningar bana sig efter hand väg in i
skriftspråkets mera »städade» arter; och många af dem förtjäna
också att omhuldas. Skriftspråket behöfver väl någon
omväxling i de ideligen återkommande afledningsändelserna
ning och ande. Enklast är naturligtvis, att bruka infinitiv eller
finita verbalformer i st. f. verbalabstr.; i sht de finita formerna
äro ju konkreta o. folkliga; men den koncentration o.
logiskhet, skriftspråket i allmänhet kräfver, tillåter ej alltid en så
pass stor omständlighet, som de finita formernas bruk för
med sig.
Vi skola nu taga en öfversikt, först af ännu brukliga,
med afledningsändelser bildade verbalabstr., sedan af de
intressanta, folkliga och största uppmuntran värda »korta»
abstraktema.
Bland de genom tillägg af afledningsstafvelse bildade
vill jag först (i kapp. IV, V) framhålla ett par, som tyckas vara
ganska lifskraftiga och lofvande, om också deras område ännu
är ganska begränsadt.
1 Dessa äro naturligtvis icke romanska lånord.
2 Se kapp. X, XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
