Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
55
tyckes ha rätt skiftande betydelse; för min del har jag oftast
påträffat best. pl. fiskerierna = fiske, som på olika ställen
och på olika sätt under årets lopp bedrifves inom landet.
Handtverkeri tyckes också företrädesvis brukas i plur. med
allmän bet. (mera abstrakt). Landtmäteriet är väl i främsta
rummet en statsinstitution, utan att det tänkes
bundet vid någon viss lokal. — Rederi säges både om en näring
i allm. och en särsk. firma (en kollektiv och i viss mån abstrakt
sammanfattning af redarne och deras underordnade), medan
tanke på lokalen här spelar mindre roll.
2) Besläktad med den nämnda gruppen af yrkes- och
näringsnamn på -eri är en rätt stor grupp, där det
betecknade är konsten 1. dess utöfvande, antingen
regelbundet ss. vitæ genus 1. tillfälligt i ngn individuell handling
1. åtgärd. De till denna grupp hörande substantiven kunna
efter omständigheterna (tankesammanhanget) mer 1. mindre
fungera ss. nom. actionis; genomgående äro de dock vida mer
abstrakta än orden af gruppen /; betydelse af lokal, atelier,
verkstad, arbetsrum o. d. förekommer bl. undantagsvis. Också
orden af denna grupp (liksom de af den föreg.) ansluta sig
nära till nom. agentis (i sht. yrkesidkarenamn) på -are.
Bokhålleri är väl närmast »en bokhållares konst», men
blir också allmännare: »det affärsmässiga (efter vissa regler
utförda) hållandet af böcker», »bokföring».
Skriftställeri är en skriftställares yrke 1. konst 1.
verksamhet. (t. ex. »han ägnar sig åt skr.»), eller ngt allmännare:
*författande(t)».
Sbst. bokhålleri har ej i minsta mån dålig bibetydelse:
skriftställeri har ngn gg sådan (jfr det från sådan bibet. a
11-tid fria skrijtslällarskap). Men de flesta af de hithörande
namnen på konst, konstmässig verksamhet o. d. äro p e j o r
a-t i v a (nedsättande o. ringaktande); »konsten» i fråga
betecknas ss. ett slags humbug, beroende på bedrägeri 1.
själf-bedrägeri, ss. onyttig, ss. löjlig osv. Ofta är det fråga
om hemliga konster 1. vetenskaper, därvid de stundom
bedömts af den oinvigde ss. dårskap 1. humbug.
Ex.: Stjärntyderi, drömtyderi, stjärnkikeri (ss. folkligt
namn på astronomi, men äfven på observatorium; jfr /), ande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
