Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VE RB ALABSTRAKTE RNA
57
i 3), men att sbst. icke dess mindre har karaktären
(betydelsen) af ett nom. aetionis.
T. ex. donquichotteri, jebuseri (tomt ordprål, svassande
grannlåt, olämplig bildprakt o. d. i poesi), effektsökeri,
fras-makeri (bägge kunde föras till 2), fantasteri, skolfuxeri,
pedanteri, pryderi (snarare af sbst. (en) pryd, än af adj.), sofisteri,
juristeri, lurifaxeri1, jobberi, snobberi, ty skeri (ungef. =
pedanteri, men äfven om »germanism»), preusseri, engländeri
(ÖSTERGREN i Nord. Tidskr. 1905, s. 587), kineseri (Levertin X, 280),
rabulisteri, rebelleri, öfverlöperi (GHT 1908, nr 45, s. 4),
upp-v igler i (ÖSTERGREN anf. st.), öfversitteri, storskryteri,
pultro-neri, kujoneri; — sjåperi, tokeri, stolleri (jfr narri af äldre
narreri); fjolleri, fåneri, aperi höra väl också hit; likaså t. ex.
fjanteri3, om ett sådant ord bildas.
S) Delvis mycket nära gruppen 4 stå de sbst. på -eri,
hvilka beteckna en last, ett moraliskt f e 1 eller en
enstaka yttring af sådant: brott, omoralisk
1. sedligt förkastlig handling. Medan orden i gruppen
4 öfvervägande äro förlöjligande, äro orden i denna grupp,
fördömande, strängt klandrande, ehuru
visserligen några (som här upptagas sist) närma sig den
försmädliga bet. (som utmärker grupp 4).
T. ex. afguderis, bolcri, koppleri, trolleri, häxeri, signeri,
fråsseri, fylleri, superi, slöseri, skrymteri, hyckleri, fromleri,
lismeri, kryperi, angifveri, bakdanteri, ränksmideri, spioneri,
förräderi; fribyteri, kaperi [Obs. att den klandrande 1.
fördömande bet. här kan vara ganska svag, eftersom kaperi varit
en tillåten handtering], röfveri, rofferi, tjufveri, snatteri, bagg- * *
1 I svensk skrift uppträder ngn gg, t. ex. Fr. Hedberg Vid s k r i f b.
94 (1907) shälmeri ( = skälmaktighet el. skälmstycke), som väl har lånats från
danskan och har en mildare betydelse än de andra här anförda.
* Jfr: »Då blir tid att tala, cara mia, kvinnans rätt och annat tantet i»,
Fröding Guitarr 21.
* Detta ord har (jämte en motsvarande utveckling i tyskan ) gifvit
upp-hof till de nyare skapelserna mdngguderi, särguderi och enguderi (se O.
Östergren i Nord. Tidskr. 1905, s. 587). Anmärkningsvärdt är, att den dåliga
betydelsen i dessa nybildningar är mycket svag, enär de tjäna som
vetenskapliga termer: de höra därför snarast till 6. Med mångguderi kan man f. ö.
jämföra det danska flerkoneri (= polygami).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
