Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Verbalabstr. på -else.
I likhet med abstr. på -an hafva de på -else fordom varit
betydligt talrikare än nu; också afledningen -else kan numera
anses vara improduktiv, ehuru (som vi längre ned skola
omtala) enstaka inflyttningar af danska ord på -else ännu
förekomma. Angående afledningens historia se Tamm Avi.
s. 44 ff.
Afledningens egenskap af att (åtm. hvad de allra flesta
orden beträffar) vara införd från utlandet samt begagnad mest
i skriftspråk och företrädesvis i andliga skrifter — denna
karaktäristiska egenskap är ännu lätt skönjbar. Blott en
mindre del af orden på -else tillhör de bildades
hvardagliga talspråk — rent af folkliga äro väl blott
några stycken — medan däremot de flesta tillhöra
normalprosa, kanslistil, andlig stil* 1 eller annan högre stilart; för
egentlig poesi torde de dock oftast falla sig obekväma. Något
tungt och klumpigt5 vidlåder dem i allmänhet.
Flertalet har allt jämt betydelse af nomina actionis,
om ock substantiveringen ansluter sig till endast en liten del
af det motsvarande verbets betydelseområde. Numera blott
konkreta (betecknande handlingens produkt eller m
e-d e 1) äro: bakelse, hackelse, kungörelse, rökelse, skrifvelse,
stärkelse (lokalt äfven blåelse), täckelse, stajvelse, ändelse; öfver-
1 Lexikografen O. Lind (1749), som i allmänhet är starkt påverkad af
religiöst språkbruk, upptager en mängd abstr. på -else, delvis sådana, som annars
icke alls eller blott sällan kunnat uppvisas.
1 T. ex. »spår af belägringens föivdclses styggelse t GHT 1908, nr 79, s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
