Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERB ALABSTRAKTE RNA
»3
hägnad rönte» Lrnngren 172; jfr hägn, som kan förekomma i
något enklare (modärnare) stil; — båtnad. Hit hör också det
förut omnämnda, ur fornlitteraturen lånade härnad (ungefär
= »härfärd»).
Vi se, att sbst. på -nad numera äro ganska fåtaliga
Känslan af deras funktion ss. nom. actionis kan därför ej vara
särdeles stark, så mycket mindre som de flesta af dessa ord
äro främmande för det allmänna språkbruket. Några
nybildningar kunna därför knappast väntas inom denna grupp;
• Tamm (Avi. s. 73) har framställt ss. en m ö j 1 i g h e t, att vissa
inkoativer på -na, t. ex. de som beteckna färgskifte, skulle
kunna bilda abstr. på -(n)ad, dvs. att man komme att tala
(1. skrifva) exempelvis om »trädens gulnad om hösten», »hårets
grånad på ålderdomen»; men chanserna synas mig icke vara
stora. Det skulle vara rodnad (o. möjl. mognad), som gåfve
närmaste föredömet, men rodnad torde sällan brukas abstrakt.
III. Abstr. på -a (-0, -u).
Vid anförandet af dessa ord tar jag (liksom eljest i denna
uppsats) hänsyn blott till deras nuvarande användning,
men hvarken till deras ursprungliga form, nationalitet
(mån ga äro tyska lånord) eller betydelse (några af dem äro
eg. adjektiv-abstrakta); för alla sådana spörsmål hänvisar jag
till Tamm Avi. s. 22 ff.
Med afseende på nuvarande bruklighet i
olika stilarter synes mig någon praktisk indelning knappast
kunna uppställas. Däremot förhålla sig de hithörande sbst.
rätt olika till motsv. verb, och dessa förhållanden gifva följande
enkla indelning.
t. Abstr., som äro formellt lika inf. af motsv. vb:
vilja — råga — reda (t. ex. i förbindelserna göra 1. bringa r.,
där r. användes ungef. = »ordning», »ordnande»; obs. att
-ning ej kan brukas vid det enkla reda, ehuruväl i utredning
o. d. — ära — lära — (till) känna — villa, ungef. i samma anv.
som förvillelse 1. }örvillande(t) 1— fråga — lisa — (med) lämpa —
aga — läxa till läxa upp — skrapa (till vbet i bet. »banna»,
1 Såsom en förstärkt form kan stundom villervalla brukas: jfr rifsra/s
och dylika bildningar i kap. X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
