Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
97
gång till gå (jfr den ålderdomliga formen gånga); i många
ssgar, ss. af-, bort-, ed-1, hem-1 2 * 4, in-, kyrko-, ned-, om-, under-,
upp-, öfver-gång, där det motsvarande verbet i enklare stil
helst skiljes från förleden (t. ex. gd bort, gå in, gå under
osv.) — traf — lof (sjöterm) till lofva (»lovera») —dans — vals.
Äfvensom dessa:
hast — rast.
Och de följande, som beteckna en isolerad5,
vanligen momentan rörelse:
nick — vink — knäck — spark — stöt — kyss — knäpp
kan afse så väl en rörelse som ett däraf uppkommet ljud.*
d) Plötsliga, starka ljud betecknas af orden:
knall — skräll — smäll.
e) Andra sinnesförnimmelser uttrycka:
törst — svält — lukt — doft till dofta (dessa ord äro
kanske mindre br. i enkel framställning) — smak — blick till
blicka (orden angifva snarare en af viljan framkallad
handling än en förnimmelse; åtm. verbet tillhör väl mera den högre
stilen än det allmänna språkbruket); jfr öfverblick (om verbet
öfverblicka gäller i det närmaste samma anmärkning, som jag
gjorde om blicka) — syn till syna (eg. hör syn till se, jfr kap.
VIII, men kan numera också användas till det afledda syna,
som ju för öfrigt icke så mycket uttrycker en förnimmelse
som en afsiktlig handling) — skymt till skymta — glimt till glimta.
Sbst. blixt kan betraktas ss. nom. act. till blixtra, som
formellt afviker med sitt r.5
1 Väl snarare till afd. 2 ?
1 I lagstil (= öfverfall i hemmet), annars mindre, br., t. ex.: »Under
hemgången undrade han....» (i en uppsats af ett barn). Här hade man ju i
allmänhet hellre skrifvit »hemgåendet*. Annars pläga gäng och dess ssgar ofta utan
tillräckliga skäl utbytas mot (-)gdende(t). Fullt riktigt är: »För att klorna icke
skola bullra och icke nötas, har han dem under gången indragna i ett veck
af huden». Hj. Berg o. I. Linde, Lärob. i naturk. n:o i, s. 2 (1899).
* Jfr under II sbst, som uttrycka i i t er er ad rörelse.
4 I Snoilskys dikt »Stenbocks kurir» heter det: »hela hofvet tiger, man
hör blott urets knäpp *; här måste knäpp uppfattas kollektivt 1. iterativt =
»knäppningar * 1. »knäppande»; i sådan anv. är knäpp för min språkkänsla neutr.;
jfr under II.
s Åtskilliga af de under c —B upptagna abstr. motsvaras af verb, som
brukas med saksubjekt; de borde därför också ställas under b-
Cäteb. Högsk. Arsskr. XIV: j
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
