Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 10
G. CEDERSCHIÖLD
Några af dessa, t. ex. påhitt, torde blott sällan
förekomma såsom nom. act. Andra sbst., som tidigare synas
ha brukats ss. nomina actionis, kunna numera knappast ha
annat än konkret betydelse, t. ex. dopp (till kaffe osv.),
till-tugg; jfr också di.
J) Diverse betydelser, motsvarande intransitiva
verb:
(stå 1. vara i) sin (om kor) — (i ett) sträck — (ta) spjärn
— (i) bänd — (sitta på) huk — skutt, som nästan bl. brukas
om ett enstaka språng (jfr hopp i 1 c b) — gupp, som väl
brukas mera om iteration än om en enstaka rörelse — jobb.
Då de under 2 upptagna neutrala verbalabstrakterna
äro relativt talrika och i hvarje fall både flera och allmännare
brukliga i ledigt språk än de under / anförda, kan det vara
skäl att öfver dessa (under 2 upptagna) ord göra några
reflexioner, innan vi öfvergå till 3. Ty af delningen 2 är den mest
typiska och karaktäristiska för samtliga de »korta»
(skenbart afledningslösa) abstrakterna, och de egenheter, som kunna
urskiljas hos de här under 2 upptagna, blifva icke utan vikt
för de i bruket mindre stadgade ordskapelser, som
sammanföras under 3.
Vi ha redan anmärkt, att de flesta af hithörande
abstrakter motsvara verb med intransitiv betydelse. Vi böra
till-lägga, att af dem, som fungera ss. nomina actionis till
transitiva verb, endast få kunna konstrueras med objektet uttryckt
genom genitiv eller prepositionskonstruktion (i sht med af):
sådana äro väl i främsta rummet de med på- och ut-
sammansatta (2 i).1
Ett stort antal af de hithörande (under 2 upptagna)
abstrakterna ha mer 1. mindre nedsättande betydelse.
Den dåliga innebörden angifves stundom genom vissa
ljudförbindelser. Alltför långt bör man visserligen ej våga
sig in i spekulationer öfver ljudens afsiktliga användning vid
ordbildningen; ty det blir lätt nog tomma fantasterier. Men
det kan ej nekas, att vissa ljudförbindelser kommit att med
1 Jfr, här ofvan s. 104, not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
