- Project Runeberg -  Studier öfver Verbalabstrakterna i nutida svenska /
117

(1908) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VERBALABSTRAKTERS 117

jäkt förefaller mig vara rätt vanligt i tal ss. synonym till jäkt,
stök (2 e);

lak säges i Göteborg i samma betydelse som byk (2 f);

tork hade jag förut iakttagit i husmödrars talspråk (se
Svenskan som skriftspråk 1897, s. 272); nu har jag också
träffat det i tryck: »Så vackra färger, som det garn har,
hvilket hänger på tork på långa stänger ...» GHT 1907,
nr 214, s. 9; jfr 2 f;

kok (2 f) har sannolikt i hvardagligt tal utvidgad betydelse i
mer än en riktning; jag har emellertid blott mera
konkreta användningar till hands: koket kallas vid
(somliga) exercisplatser hela köksafdelningen; huruvida man
häri har att se konkretisering af ett nom. actionis, eller
en »subtraktionsbildning» (stympning) af »kokstället»
1. ngt dylikt, kan väl vara tvistigt; osäkert är väl också,
om en abstraktare betydelse har legat till grund för ett
uttryck som detta: »ett stillöst sammanéofc af operett,
varieté och lokalfars» J. A[tterbom] i GHT 1907, nr
267, s. 2;

ät i bet. »ätande» finns sannolikt i bygdemål, fastän jag ej
kan upptäcka det hos Rietz; i Skåne har jag hört
bildade personer skämtsamt uttala sig om någon, som
varit svag för glaset: »han ä inte så mycke på ät som
på drick», däri »på ät» skulle vara en ordlek med »poet»;
det föreföll mig, som om uttrycket var en traditionell
kvickhet;

sträf, t. ex. »för allt mitt stråf» Fröding Nya dikter 39, och

träl ( = »trälande», möda), t. ex.: »Som deciderad Läskarl
supponerar jag dig ha mer träl än nöge, mer arbete än
inkomst» J. Wallenberg (1771) hos Rodhe
Lindblom 14; dessa bägge sbst. ansluta sig nära till slit,
släp, plit, knog (.2 g);

vigg ( = »vigilans»)1, till vigga, ursprungi. i studentjargonen
stympadt af vigilera, är numera rätt vanligt äfven
utanför akademiska kretsar (men upptages ej i OL); vigg

1 Beträffande stympningen jfr lenta (kap. VIII) samt ant om pdsl här
nedan, möjl. också kok(et) här strax förut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verbalabs/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free