Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. CEDERSCHIÖLD
ri8
kan utan tvifvel räknas till »strafsamt och besvärligt
arbete» (2 g); genus tycks vara vacklande;
dalj, däng och klå (alla med motsv. verb) upptagas af
Hell-quist anf. st. (jfr här ofvan 2 b); i betydelsen »stryk»
böra dessutom märkas följande:
bank till banka ( = »slå»); i någon skämttidning på
1860-talet påstods, att dåvarande bankdirektör A. O.
Wal-lenberg var en sträng fader, som brukade ge sina barn
»enskild (t) fcanfe»;
drag ( = »smörj») till dra ( = »klå»), enligt Berg Slang;
kitt ( = »stryk»), utan anförande af genus, isamma skrift,
som likväl ej upptager verbet kitta i motsv. betydelse;
mull ( = »tvättning med snö», väl ss. misshandling), genus
ovisst, till mulla ( ■» »snötvätta»); jfr äfven möla i samma
bet., allt enl. Bec^. a. skr.;
påbjud ( = påbud), t. ex. »konungens alla påbjud», i en
semi-naristuppsats år 1906, är väl mera enstaka, men
af intresse ss. symptom för en viss tendens1; jfr för öfrigt
påhitt, pålägg (2 i);
intag, t. ex. »kontanta penningemtog» Nisbeth Handelslex.
135 (1867); jfr uttag (2 f);
spärr, i samma bet. som spjärn (2 /), t. ex. »Bocken . ..
kunde ta spärr med sina fyra fötter» P. Molin Å d a 1.
109;
stopp, vanl. i förbindelsen »det var stopp», t. ex. Fröding
Nya dikter 116; genus kunde vara tvifvelaktigt
(jfr back2 under I), men är neutr. i följande språkprof:
»det förfelade språnget slutade med ett tvärstopp i
mossan» P. Molin Ådal. 68; jfr kast, ryck (/ c), hopp
(1 b b), skutt (2 /);
1 Jfr anmärkningen om ljug och skäll här ofvan (sid. 115, not. 3).
3 Att de interjektionsliknande kommandoorden stopp och back kunnat
öfvergä till nomina actionis, synes mig innebära vidsträckta
utvecklingsmöjligheter för interjektioner och dem närstående ord. Åtskilliga härmningar af djurs
läten t. ex. pip, krax, eller af andra ljud. t. ex. kras, ha ju redan genomgått
denna utveckling eller äro i färd med den. Belysande för utvecklingen är den
variation af »(ett) huj *, som förekommer hos P. Molin Å d a 1. 51: »(han) satte
den (dvs. båten) i ett hv.jande öfver till nästa is[-flak]».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
