Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•30
G. CEDERSCHIÖLD
om bruket af verbalabstrakter innebär en stor olägenhet,
eftersom denna olikhet ganska mycket bidrager till att göra
skriftspråket svårt att uppfatta och att begagna för den olärde.
Och i den mån som skriftspråkets abstraktbildningar sakna
rotfäste i det bildadé, lediga umgängesspråket, blir bruket i
skrift mekaniskt och schablonmässigt (man reflekterar alls
icke öfver om man också kan i tal bruka ett så el. så
beskaf-fadt abstraktum). Dessutom följer man (i synnerhet i
tidningsspråk) alltför mycket utländska mönster vid
konstruktionen af verbalabstrakter; detta gäller företrädesvis sådana
abstr. på -ande (-ende), som bildas af transitiva verb.
Att skriftspråket alltför rikligt använder abstr. på -ande
(-ende), tyckes icke ha tilldragit sig någon allmännare
uppmärksamhet och har alltför länge fått passera utan protester,
ehuru det i hög grad vanpryder stilen genom att låta en så
betydelsefattig (blott ordklassbetecknande), men ändock så
lång och tung ljudkomplex (resp. teckenkomplex) återkomma
så ofta; och ändeisen -ande (resp. -ende) gör så mycket större
besvär, som den också tillhör pres. particip, hvilket i skrift
vida mer än i tal brukas ss. satsförkortning, adjektiv,
substantiv eller preposition (t. ex. angående, beträffande osv.).
Vore man ej så förslöad af gammal vana, skulle man ofta
vämjas vid den mängd långa ord på -ande (-ende), som
påträffas i en och samma mening; och den omväxling, som
åstadkommes af ett eller annat långt ord på -else, ökar ej stilens
kraft eller skönhet.
Visserligen kan man inom skriftsvenskan, i synnerhet
skönlitteraturen, spåra försök att ersätta neutrer på -ande
(-ende) med abstrakter af annan typ. Men härvid göras ofta
missgrepp, i det man, påverkad af dansk-norska eller tyska
förebilder, skapar afledningar på -ning, -an eller -else, som
förefalla alltför osvenska; i sht dansk-norskan blir lätt
missledande, eftersom den har vissa afledningsändelser
gemensamma med svenskan, men brukar dem i andra förbindelser.
Bäst lyckas den litterära reaktionen mot
ande-afledningar-nas herravälde, när den ur talspråket upptager skörta *
(ändelse-lösa) abstrakter. För öfrigt är det naturligtvis af vikt att
hålla vid lif gamla abstrakter med afledningarna -sel, -nad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
