Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stegring af i i samma språk företer ei, således genom en
förvandling af a till ett mellanljud emellan a och i; den
dubbla stegringen åter har ai i st. f. âi. U stegras först
till tu genom försvagning af a till i. sedan till au i st. f.
du. Såsom exempel må anföras: déds (gerning) af roten da,
urspr, dha (sätta, göra); brôjar (broder), Sanskr. blirâtâ,
Lat. frâter; hveits (hvit) af roten hvit (glänsa); staiga
(stig, väg) af roten stig (uppstiga); liuhap (ljus) af roten
luh, urspr, ruk (lysa, glänsa); hliuma (hörsel) af roten hln
= Grek. xlv, urspr, forn (höra); galaubja (jag tror) af
roten lub (åstunda).
KAP. IL
Om starka och svaga verba och nomina i Gotiskan.
A). Verba.
De enkla tempora äro i de Germaniska språken öfver
hufvud blott tvenne, præsens och præteritum (i de nyare
vanligen kalladt imperfectum), hvilka ursprungligen bildats
genom skilda modificationer af verbal-stammen, i följd hvaraf
vi i sjelfva verket för hvarje verb, vare sig stamverb eller
härledt, erhålla tvenne stammar, præsens-stam och
præteritistam. Efter præteriti-stammens bildningssätt fördelas verben
i samma tvenne afdelningar, i hvilka de genom
hufvudstammens olika bildning åtskiljas, i det att stamverben hafva
enkel, men de härledda sammansatt præteriti-stam. Det
är hufvudsakligen med afseende å denne tempus-stams
väsendtligen olika bildning hos stamverba och härledda, som de förra
äfven blifvit kallade starka och de senare svaga.
Derföre skola vi ock vid betraktelsen af de serskilda
afdelningarna af stam verben i första rummet fästa oss vid
praateritistammens bildning. Men icke nog dermed; vi få äfven under
stundom anledning att angifva en olika præteriti-stam för
singularis och pluralis. De föga mindre betydande
skiljaktigheter, som utmärka præsens-stammames bildning, skola
likväl icke lemnas ur sigte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
