- Project Runeberg -  Om den ursprungliga betydelsen af så kallad stark och svag verbal- och nominalflexion i de germaniska språken med särskildt afseende å den nu varande svenska ordböjningens hufvudarter. /
23

(1864) [MARC] Author: Per Fredrik Widmark - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. II. Om starka och svaga verba och nomina i Gotiskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Masc. Fem. Neutr.

Plur. Nom. laggai [ = lagga laggös [enkel] lagga [enkel]

+ jai]

Acc. laggans [=lagga laggôs [= fö- lagga [= föreg.]

+ jans] reg.]

Dat. laggaim [= lagga + jaim]

Gen. laggaizê [ = lagga laggaizô laggaizê

+ jizê] [ + lagga +jizô] [= masc]
Det bestämda adjectivets flexion skiljer sig från den
föregående derigenom, att stammen, såsom redan blifvit
antydt, tillökas med ett N, så att man t. ex. i st. f. lagga
får laggan, och att böjningen helt och hållet öfverensstämmer
med substantivens N-declinations.

Efter Grimms föredöme kallas de vocaliska
declinationerna vanligen starka och N-declinationerna svaga. Om
än dessa benämningar, hvilka vi ofvan sett användas om
conjugationerna, äfven här skola begagnas för att utmärka
en för de Germaniska språken egendomlig flexions-olikhet;
så kunna vi likväl icke lemna den Gotiska ordböjningen utan
att åtminstone tillåta oss den anmärkningen, att förhållandet
emellan de båda motsatta böjningsarterna här väsendtligen
är ett annat, än i fråga om verben. Betrakta vi nämnligen
serskildt substantiven, så hafva vi svårt att i skilnaden emellan
vocalisk och consonantisk stambildning återfinna samma skarpa
motsats, som emellan stamverba och härledda verba. Ännu
mindre kunna vi här finna någonting, som svarar emot den
skilnad emellan enkel och sammansatt flexion, som der gjorde
sig gällande i præteriti-for merna. Och taga vi sedan
adjectiven i ögnasigte, så kunna vi visserligen å ena sidan icke
neka, att N-stammarne afgjordt förefalla mindre ursprunglige,
än de vocaliske; men å andra sidan få vi fästa
uppmärksamheten derå, att det just är den s. k. starka
adjectivböjningen, som visar sig åvägabragt genom sammansättning, under
det att i fråga om verben det tvärt om är den svaga
böjningen, som utmärkes af denna egenhet.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verbflex/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free