Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmådde, och just i denna afsikt var det, som han var
angelägen att öka så väl sina materiela tillgångar, som
sin regentbefogenhet, Den nominella konungen, Karl
XIII, var gammal och svag samt delade sitt folks
beundran för kronprinsen. Statsrådets sammansättning och
förhållande till underordnade myndigheter var, som redan
framhållits, särdeles otillfredsställande, riksdagen var
splittrad på flerfaldigt sätt. Det fria ordet var kväst
inom den gryende tidningspressen och de sätt, på hvilka
det inom riksstånden hämmades, voro mångahanda. Folket
visste föga besked om allmänna angelägenheter och hade
mer än nog af sina ekonomiska bekymmer — och sin
nya ära. Det var under sådana förhållanden mer än
förklarligt, det var naturligt, att en stark vilja skulle göra
sig gällande, äfven om den icke leddes af tillräcklig
kännedom om land och folk, om dess lagar och
inrättningar, om dess språk och seder. När därtill kom, att
den starka viljan hos kronprinsen förenades med ett
häftigt lynne och en hög grad af misstänksamhet, är det
lätt att förutse, hur misstag och olagligheter skulle
förekomma, äfven utan afsikt att begå dem, hur återgången
från 1809 års stämning skulle påskyndas, och hur ny
strid behöfdes, för att göra grundlagen gällande i anda
och sanning.
Karl Johan hade nyligen bestigit tronen (1818), när
Lars Hiertas lif och värksamhet i hufvudstaden begynte.
Hans första politiska väckelse hade redan dessförinnan
ägt rum, genom i tidningen "Anmärkaren" införda
berättelser om maktmissbruk och svårigheterna att få dem
beifrade och skaffa de oskyldigt lidande upprättelse.
Åtskilliga åtal för majestätsbrott hade ock stämt sunda
sinnen afvogt mot dylikt bruk af lag och rättegång.
Små, retsamma saker, oegentligheter i måls handläggning,
motstridiga regeringsbeslut i likartade ärenden och mest
af allt, de godtyckliga tidningsindragningarne, för hvilka
aldrig skäl uppgåfvos, hade inom många sinnen grundlagt
missnöje och tanken på att vid den först
sammanträdande riksdagen söka värka för förbättring i det
bestående. Vid denna, 1823 års riksdag, ägde Hierta som
kanslist tillträde till Riddarhuset, och det dröjde icke
länge, innan hans plats i det politiska lifvet var
bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
