Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6.
Det lilla Aftonbladet i kvart-format hade hunnit växa
ut till en stor tidning. Lars Hierta var "den erkänt
främste". Skedet emellan riksdagarne 1835 och 1840
bildar den märkligaste delen af hans ihärdiga
tidningskamp.
Ingen annan tidning rymde så mycket, som
Aftonbladet, ingen lästes af så många, ingen värkade så mycket
på sina läsares tänkesätt — ingen afskyddes så högt af
dem, hvilkas intressen eller åsikter voro fientliga emot
den politiska utveckling, för hvilken Hierta stred. Men
tidningsstriden fördes visserligen icke med tillbörligt lugn.
Allra mest under "rabulist-tiden" — så nämns ofta det
ifrågavarande skedet — urartade polemiken til käbbel,
och ehuru Aftonbladet vida mindre än de andra bladen
bär råhetens märken i tillmälen, kan det dock ingalunda
frikännas från sin dryga andel i ansvaret för
"förbistringen". Omisskännelig är Hiertas öfverlägsenhet öfver
medkämparne däruti, att han icke bringas till vrede och
att de grofva utgjutelser, med hvilka han frikostigt
uppvaktas, oftare få kvicka och försmädliga, än grofva gensvar.
Och i striden mot "kamarillan", mot "favoritsystemet"
står han orubblig på sin post, sina politiska grundsatser
sviker han aldrig. Några rättegångar anbefaldes — nu
mot hans ansvarige utgifvare — men liksom förut af
futtiga anledningar. Så t. ex. för en öfversatt artikel
om Österrikes förtryck mot Italien, ehuru Österrikes
sändebud frisade sig från all misstanke att ha begärt åtal;
juryn fälde och hofrätten skärpte det af underrätt ådömda
fängelsestraffet. Att detta icke drabbade Hierta — var
indragningsmaktens skull!
I striden mot Hierta deltogo äfven många af den
svenska odlingens prydnader, t. ex. Tegnér i politiserande
poem och skoltal, Wingård, Beskow, Hans Järta, Franzén.
De skonades icke i svaren, hvilket naturligtvis ökade de
högre kretsarnes hat mot "rabulismen" och dess
"erkänt främste". Så bröt sig striden in i enskilt samlif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/verdandis/7/0022.html
