Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Människor som räkna sig till ’bättre folk’, icke i
kraft af human bildning utan af tillfälliga och yttre
företräden, höras dagligen yttra sig om hopen: ’smörj dem!
klå dem, så blifva de nog spaka!’ Ingenting bevisar
mer än detta, huru litet det så kallade konstitutionela
tillstånd, som man inbillar sig äga rum i en del af de
yttre statsformerna, ännu öfvergått i sederna, huru mycket
despotism ännu ligger i det inre af samhället, och hur
litet man hos oss tänkt på den stora massans upplyftande
ur det förnedringstillstånd, som fordras för att utan
mothugg underkasta sig förtryck och misshandling af andra."
Mot det i lagen grundade stryksystemet inlade Hierta
kraftiga ord, såväl i Aftonbladet som vid en följd af
riksdagar, innan han segrade i denna ingalunda ringa del af
mänsklig frigörelse. Husaga, stryk i fängelserna, prygel
i kasärner och läger, stryk i skolor och värkstäder —
allt detta är nu till väsentlig del minnen från en
förfluten tid.
Ändtligen nalkades, under oafbruten tidningsfäjd,
riksdagsmannavalens tid, mot slutet af 1839. Aftonbladet
manade valmännen i bonde- och borgarstånden att endast
välja sådana ombud, som ville hos konungen anmäla hans
konseljmedlemmar till afgång, i enlighet med § 107
regeringsformen. Endast därigenom skulle styrelsen få
upp ögonen för den sanningen, att den icke kan styra
utan folkets förtroende. Sakligt ådagalade Hierta i en
följd af artiklar regeringens "bristande nit, skicklighet och
drift", genom att jämföra rikets förvaltning efter 1835
med hvad den bort vara, enligt riksdagens beslut och
önskningar, När riksdagen begynte, syntes oppositionen
vara öfvermäktig icke blott i de "folkvalda stånden" utan
äfven på riddarhuset. Den gamla konseljen drog sig
tillbaka, statsrådets ändrade anordning antogs af både kung
och riksdag, nya statsråd utnämdes, af hvilka sju blefvo
chefer för hvar sitt regeringsdepartement, mellan hvilka
ärendenas behandling fördelades enligt stadgad ordning.
Detta var ett stort framsteg; "sängkammarregeringen"
kunde icke mera fortgå som förr. "Braheväldet" var
paralyserat, om ock ej aflägsnat.
Men oppositionen ville göra allvar äfven af
riksdagens ombildning. Det kostade otrolig möda att ur de
olikartade "gemensamma tankar", stånden fattat, framalstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
