Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knuten mot Hierta, som endast efter långvariga
bemödanden af landtmarskalken kunde få ljud, när han fått ordet.
"Ut med honom", ropades det, skrik och stampningar
fortforo i flera minuter.
"Består icke vår tids ridderlighet till en stor del i
humanitet och tolerans?" — frågade Hierta lugnt de uppretade
riddersmännen.
Stormen lade sig ändtligen vid voteringsurnan. Adeln,
så väl som presterna, afslogo förslaget, "de folkvalda
stånden" antogo det.
"Frågan kan icke falla", hade regeringens
representant på riddarhuset yttrat, liksom å konungens vägnar.
Konungen tillsatte också 1846 en komité för uppgörande
af ett nytt förslag i det fallnas ställe. Men få dagar
efter det 1841 års förslag af de högre stånden förkastats
deltog Hierta i bildandet af ett "reformsällskap", och
under de tjugo år, striden ytterligare fortsattes, var
Hierta ständigt medlem i de hvarandra efterträdande
reformsällskap, hvilka förberedde den slutliga segern.
Klassval eller allmänna val voro olika reformvänners
lösen under stridens år. Det förras anhängare ville bygga
reformen på de bestående stånden, upplösta i och ökade
med ett antal klasser, hvilkas valda ombud skulle bilda
en i två eller flera kamrar arbetande riksdag. Anhängarne
af allmänna val ville däremot låta kommunerna välja sina
ombud, utan afseende på vare sig gamla stånd eller nya
klasser och så realisera en folk-representation i två
kamrar. Emellan dessa olika grunder för en ny
riksdagsordning fortgick striden inom tidningspressen under
1840-talet ganska lifligt. Hierta var från början de allmänna
valens förkämpe.
En annan reform som kom på riksdagsordningen
med Oskar I:s regeringsanträde, var lagreformen och den
därmed sammanhängande: ett nytt fängelsesystem.
Riksdagens fyrdelning och långsamma arbetssätt visade sig
särdeles gynsamt för motståndet äfven i dessa viktiga
frågor, och kung Oskar hann icke upplefva den nya
strafflagens genomförande. Hierta stred med stor ihärdighet
i sin tidning och vid riksdagarne för lagförbättringen och
för införande af ett straffsystem, som vill borttaga
kroppsplågande straff och åtminstone icke försämra den
brottslige under fängelsetiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
