Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har att vänta rättvisa af dess organer", säger Hierta
1834 i en ny motion i denna sak, för hvilken han ånyo
stred i en motion och anföranden vid 1840 års riksdag.
Liksom dessa riksdagsyrkanden voro hans tidigaste,
egnades hans sista motion (1872) åt mildringar af
strafflagen.
För afskaffande af husagan kämpade han länge. Icke
ens bland alla liberala riksdagsmän fick han understöd
för den motion i ämnet, han 1847 väckte. All ordning
i landet skulle äfventyras, hette det, om husbonde ej
mer finge aga hustru, barn och tjänstefolk. Hierta väckte
frågan åter till lif vid den följande riksdagen, med lika
liten framgång. Men när han tredje gången återkom,
vid 1856 års riksdag, segrade hans förslag genom tre
stånds bifall. Riddarhuset lade den gången förgäfves
sitt nej i voteringsurnan, efter en debatt, hvarunder
Hiertas ord om företrädet af en mild behandling
besvarades med förolämpande hån. "Jag skulle vilja se
herr Hierta," sade en friherre, "försöka tjuskraften af
sin milda blick och sin vänlighet på en försumlig och
lätjefull kokerska, på en gatsopare, som stält kvasten
ifrån sig och gått in på krogen, på de bönder och
personer af alla slag, som icke genom flitig läsning af
Aftonbladet och andra nyttiga skrifter hunnit en tillräckligt
hög grad af bildning för att fullgöra sina plikter och
lyda sin husbondes befallningar" ... Stryk vill det till,
tänkte riddersmännens flertal. "Nu brast sista bandet
som höll tjänaren vid familjen", klagade en
riddarhusmedlem, den dag konungen bekräftade de tre ofrälse
ståndens beslut, att ur lagen utplåna bestämmelsen om
husaga — för andra än minderåriga.
I nära samband härmed stod den stränga
lagstiftningen rörande dem, som ingen husbonde äga och icke
genom egen värksamhet kunnat skaffa sig "laga försvar"
1847 och 1856 frambar Hierta motioner om mildring i
försvarslöshetsstadgans bestämmelser. För en förbättrad
vård om sinnessjuka arbetade han 1847. I
religionsfrihetens intresse ingaf han lagförslag och afgaf
anföranden vid riksdagarne 1847, 1853, 1856,1867 och 1868.
För ogift kvinnans myndighet sträfvade han förgäfves
1850, förnyade förslaget 1856 med bättre framgång;
långvarigare blef hans strid för gift kvinnas rätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
