- Project Runeberg -  Studentföreningen Verdandis småskrifter / Lars Johan Hierta : en förkämpe för utvecklingen /
32

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när adelns arfsägner vikit "för politiska rättvisans kraf
och tidens mäktige ande".

När den nya riksdagen första gången samlades, intog
Lars Hierta som ålderspresident ordförandestolen i Andra
kammaren. Det var ett stolt ögonblick i den gamle
riksdagskämpens lif. Efter så långvarig strid mot
ståndsförfattningen fick han nu som ordförande tilltala en
folkvald riksdagskammare. "Om vi icke kunna förneka,"
sade han, "att en och annan icke oväsentlig förändring är
önskvärd
i den grundlag, enligt hvilken vi äro hitkomna,
så är dock en stor sak redan vunnen däri, att ingen
numera utöfvar riksdagsmannakallet på grund af börd
eller särskilda privilegier, utan alla i följd af medborgares
förtroende till insikter, förstånd och nit för det allmänna
bästa".

Under den nya riksdagen, icke mindre än under de
föregående, förde Hierta, hvad han själf en gång kallade,
"den urmodiga sparsamhetens" talan. Vid hvarje ny
statsutgift såg han alltid i bakgrunden de skattdragandes
stora flertal, "hvilkas dagliga uppgift är att vänja sig
vid försakelser". I synnerhet kände han sig manad att
protestera mot hvad han ansåg som lyx i
järnvägsbyggande och öfverdrift i militärutgifter. I den förra
frågan stred han ihärdigt emot friherre Ericson, som med
största beredvillighet inlät sig i svaromål och äfven vann
seger, både inom riksdagen och i allmänna tänkesättet.
"Kostnaden glömmes," skref Ericson i sitt svar till Hierta,
"men ett arbete, som icke motsvarar sitt ändamål, som
icke uppfyller de förhoppningar, nationen därvid fästat,
glömmes aldrig." — "Det är för staten, som för den
enskilde" — svarade Hierta — "en stor skilnad om en
utgift göres af de medel, man äger, eller om man skall
skuldsätta sig för ändamålet; i förra fallet glömmes
kostnaden lätt, i det senare medför den sin egen ständiga
påminnelse."

— — —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verdandis/7/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free