Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - på andra sidan berget väntade passet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Det var ett vackert djur, sa han. Men jag tror
knappast ni vill sälja honom.
Carli skakade på huvudet. – Nej, sade han, Ferd är
som en gammal vän och en gammal vän säljer man inte.
Han undrade precis när han sagt det om det var hans
egna ord, eller om det kunde vara Ferd som planterat
en tanke i hans hjärna.
(Nej, Carli det var dina egna ord. Tack!)
Han ryckte till, när Ferd på nytt bröt tystnaden, men
ingen av de andra tycktes ha märkt något. Det måste
betyda att djuret kunde dirigera sin tankesändning,
så att bara han hörde det och ingen annan.
(Det är enkelt, Carli. Jag behöver ju bara sända på
din frekvens, så hör ingen annan det ...)
– Ni vill väl byta och torka era kläder, utbrast nu
den gamle mannen, som blivit jovialisk när han hörde
att de hade något otalt med Kamwarlu. Om ni har något
att byta med, annars kanske jag kan –
– Tack så mycket, svarade Carli, men det finns ett
ombyte i vår packning.
– Då var det dumt av mig att jag inte tog in den här,
sa den gamle.
– Jag kan själv hämta den, om ...
– Stallet ligger alldeles runt stugknuten, till vänster.
Carli bet ihop tänderna, när han åter klev ut i det
drypande mörkret, som var som tusen, våta, kalla
händer. Han sprang runt hörnet och dök in genom
stalldörren. Inne i stallet var det varmt. Den gamle
hade ställt Ferd i en rymlig spilta och givit honom
mängder av foder.
Ferd höjde huvudet och betraktade Carli, när denne kom
in, med sina stora ögon, och det fanns en småironisk
glimt i dem, men han bibehöll etertystnaden och Carli
fick ingen kontakt med honom.
Att han aldrig kunde komma underfund med det här djuret ...
Packningen hade den gamle tagit av och lagt i en hög
bredvid spiltan. Carli tog den på ryggen och med en
nick till farväl åt Ferd återvände han ut i natten,
som fallit timmar för tidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
