- Project Runeberg -  Detta är verkligheten /
0078

(1980) [MARC] Author: Bertil Mårtensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - det skedde också till sist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Det skedde också till sist, men inte på det sätt han
väntat sig. Det hördes en dov duns utanför dörren och
ett halvkvävt, knappt förnimbart ljud, som om blod
och ett sista andetag rann ur en genomskuren strupe.

Carli reste sig upp och höjde kniven, som glimmade
omärkligt i marelden från grottans väggar. Men något
– han visste inte vad – sade honom, att han inte
omedelbart borde begrava kniven i strupen på den
som kom in. Något, en känsla i luften, en föraning,
sade honom, att hans situation plötsligt förändrats
och att han borde avvakta.

Reglarna slamrade lätt därutanför. Ett ögonblick av
tystnad. Sedan gled den tunga trädörren upp med ett
gällt gnisslande och en mörk gestalt kom försiktigt
in. Carlis muskler spändes.

Då sade en hes röst: – Kom! Jag befria dig! Döda vakt
utanför dörren!

Orden kom på en dialekt som var nätt och jämt förståelig.

– Vem är du, frågade Carli, fortfarande beredd med kniven.

– Inte tid prata! Komma! Annars upptäckta ...

Carli fattade ett snabbt beslut. Han visste inte vad
han gav sig in på, men det verkade som om det skulle
vidga hans möjligheter att handla och ge honom större
möjligheter till initiativ. Sittande i grottan hade
han inga sådana möjligheter alls.

När den hukade, mörka figuren åter långsamt började
glida ut genom dörren, följde Carli efter, med kniven
i hand och tänderna sammanbitna. De släpade in den
döde vakten i cellen och reglade den åter.

Därefter gjorde den andre ett tecken och försvann
nedåt korridoren, som sträckte sig spöklikt nedåt
med en svag sluttning.

Carli följde honom, så uppmärksam han kunde på vägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verkligh/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free