- Project Runeberg -  Detta är verkligheten /
0121

(1980) [MARC] Author: Bertil Mårtensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karman kunde inte på rak arm säga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likaledes för säkerhets skull omringad. Efter dem
följde resten av troppen, sist packdjuren, följda av
sin skötare.

Och med solen i ryggen lämnade den långa karavanen
sin vistelseort med förrättat värv. Karman hade aldrig
förr upplevt en liknande känsla av triumf. Denée
hade aldrig upplevt en liknande förödmjukelse, att
behandlas som ett stycke ömtåligt kött, som saknade
egen vilja, eller vars vilja, om den nu fanns, inte
betydde någonting.

Carli väntade.

Det var en kontrasternas morgon. Seger och nederlag,
bländande himmel och gråa berg, förtvivlan och
förväntan.

Ferdens mjuka rörelser under honom. Värmen i
ryggen. Den klara luften. Han kände sig med ens
rentvättad och ny.

Vågskålen hade tippat över en aning nu. Han log åt en
paradox. Det var obalansen som skulle rädda balansen.

Ovanifrån sett var karavanen ett fint band längst
nere i avgrunden. Det rörde sig oändligt långsamt. I
själva verket red man snabbt, för att komma ut ur
Denetahs domäner. Passet var lugnt idag. Det hade
varit lugnt länge. Inga plötsliga stormbyar. Men det
var en olustig trakt, och hemma väntade triumfen.

Snabb ritt blir snart monoton, särskilt om den rör
sig genom ett monotont landskap.

Uppmärksamheten trubbas av.

Detta skedde även med Carli, trots hans väntan. Så
när det till sist skedde, blev han lika överraskad
som männen från Kamwarlu.

Plötsligt sackade ferden på Carlis vänstra sida. Hans
eget djur gjorde ett våldsamt kast med huvudet och
ryckte sig loss från den ryttare, som höll i dess
tyglar. Sedan dök det med ett väldigt språng ut genom
den öppning som bildats till vänster, innan ryttaren
där – eller någon – hann reagera, och några sekunder
senare pilade djuret med Carli på ryggen vindsnabbt
uppåt passet igen. Han klamrade sig fast i dess man,
och viskade tyst, – Tack Ferd ...

Men hans viskning dränktes av den tjutande vinden. Ferden
var ett våldsamt snabbt djur och det löpte med högsta fart nu.

Carli kastade en blick bakåt, och såg att Denée också kom


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verkligh/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free