- Project Runeberg -  Detta är verkligheten /
0165

(1980) [MARC] Author: Bertil Mårtensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Bertil Mårtensson is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - han satt upprätt och stirrade framför sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I världen utanför fick en vitklädd kvinna syn på
honom, där han satt, hon trollade fram en liten burk,
gick bort till honom och stack in något i hans mun,
en liten tablett. Den upplöstes på hans tunga och
han svalde spontant. Hon gick.

Efter en stund vaknade han. Det kom mycket
gradvis. Det första som hände var, att han blev
medveten om att han satt. Han mediterade över detta
faktum, som om det varit något omvälvande. Sedan
upptäckte han att han såg, och även detta var värt en
stunds begrundan. Han tittade ned och upptäckte sina
händer. De låg slappa framför honom. Det var som om
de varit många mil avlägsna från honom. Han rörde
ett finger, och långt, långt borta såg han hur ett
finger omärkligt rörde sig. Stelheten i hans kropp –
han satt spänd och rak – blev plötsligt smärtsam och
han slappnade av. Med ens visste han vem han var,
var han var, om det än föreföll honom ointressant och
trivialt. Han visste att han inte kunde bli sittande
här längre, att sängen behövdes för någon annan,
och han steg av den.

Kvinnan kom tillbaks.

– 980912–5676? frågade hon.

Han ignorerade henne. Hon fanns i hans synfält,
men hon var honom ännu mer likgiltig än hans egen
existens.

Hon ryckte på axlarna, lade kläderna hon burit på,
på sängen och gick igen.

Han tittade på kläderna. Sedan drog han dem på sig,
målmedvetet, som styrd av någonting utanför honom.

Än en gång kom kvinnan.

Hon stack ett kort i handen på honom. Han tittade
på det och såg en mängd siffror och symboler. Och
ett datum.

Han stoppade det i fickan. Vad intresserade det honom?

Sedan gick han, som om stället tråkade ut honom,
följde en korridor, steg på ett trottoarband. I hans
minne fanns nummer och sektionsmarkering för den
våning han fått sig tilldelad för två veckors tid,
och automatiskt påbörjade han färden dit.

Han kom till slut ut ur Klinikens domäner och fann en ledig
kapsel, vilken han tog i besittning. Han tryckte in kombinationen
och lutade sig tillbaks. Han blev mer och mer medveten,
men fortfarande på ett avlägset vis. Han ägde inga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verkligh/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free