- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
6

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djuriska kropparnes växt, med flere fördelar. Den
är 800 gånger lättare än vattnet, utvidgar sig
i hetta till 13 gånger sin förra rymd. Den
har en fjäderkraft eller elasticitet, som
medgifver att det kan sammanpackas i ett 1340
gånger mindre rum, och sedan återtaga sin förra
rymd då ingen tryckande orsak verkar derpå.
Dess vigt och täthet aftager, ju längre
afståndet från Jorden är, och då den undra luften
bär den öfre, blir följakteligen den torra
sammanpressad. En luftstod från Jordytan till
luftkretsens yttersta gräns står med en omkring 28
tum hög qvicksilfver eller 32 fot hög
vattenmängd i jämnvigt, då de hafva lika bottnar.
Vindarne formera sig i den understa region
som är närmast Jorden, och utgöra ej i höjd
en mil, [1] hvilken egenteligen kallas
Atmospher eller dunstkrets. Vid en tilltagande
hastighet upkomma stormar och orcaner. Den
kan anses som allmän samlingsplats, i


[1] Spitsarne af mycket höga berg räcka
merendels öfver dunst- och rägn-skyarne, likväl
observerade Herr von Humboldt på spitsen af
Chimborasso mycket tunna skyar, Förmodeligen stiga
jordens gröfre utdunstningar knapt en tredjedels
mil i höjden, det vil säga 3500:dedelen af Jordens
Diameter, och hela denne dunstkretsen betyder
i anseende till Jordklotet intet mer än den
fugtighet som lägger sig på en liten glob då han
flyttas ur ett kallt i ett varmt rum. Efter detta
förhållande har man äfven beräknat, att de
häftigaste åskväder, skybrott, stormar och orcaner,
samt förändringar från frost till värma o. s. v.
på det hela icke hafva något att betyda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldsbygg/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free