- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
25

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Solen 361 gånger svagare Ijus, än vi. Hittils
har Herschel uptäckt sex Drabanter omkring
honom, af hvilka den förste på 5 dagar; 21
timar, den andra i 8 dagar 17 timar, den tredje
i 10 dagar 23 timar, den fjerde i 13 dagar
11 timar, den femte i 38 dagar 2 timar, och
den sjette i 107 dagar 17 timar gå omkring
Uranus, Denne ytterste af alla de planeter vi
känna, är vid sin sammankomst med Solen 292,
och i oppostionen 263 millioner mil aflägsen
från Jorden [1]


[1] Man brukar, för att göra Planeterns afstånd
från Solen begripligare, antaga en kanonkulas
hastighet, som går i hvarje secund 600 fot.
Med denna hastighet behöfver hon för att
komma ifrån Solen till Mercurius 9 1/2, till Venus l8,
till Jorden 25, till Mars 38, till Vesta 60, till
Juno 66, till Ceres och Pallas 69, till Jupiter
150, till Satumus 238, och till Uranus skulle
hon komma efter 479 års förlopp; men emellan
Månan och Jorden kunde hon gå på 23 dagar,
Tab. visar banorna för Ceres, Pallas, Juno och
Vesta, äfvensom en del af den väg som
Cometen år 1759 hade. I planet-banan betecknar
A aphelium, och P perihelium; ☊ är den
upstigande och ☋ den nedstigande noden eller
skärningspuncten af dessa banor och Jordbanan. Från ☊
till ☋ är Planetens gång, hvilken den bredvid
varande pilen utvisar. Planeternes banor äro
nordliga vid förra tecknet och sydliga vid det
sednare och hafva följande vinklar.
Mereurii bana 7 grader, Veneris 3 1/3, Mars 2,
Ceres 10 1/2, Pallas 34 1/3, Junos 13, Vestas 7,
Jupiters 1 1/3 Saturni 2 1/2 och Uranis 3/4 grader.
Pallas skiljer sig från alla de öfriga
Planeterne i anseende till sin banas stora lutning
och starka Exceatricitet, (olika afstånd från
Solen) så att man bar anledning hålla henne
för en utomordentlig Verldskropp. Pallas
och Ceres banor skilja sig märkvärdigt i
anseende därtill att nod - lineerne af deras banor
skära hvarandra uti en rät vinkel, så att, när
Ceres är nordligast eller sydligast längst från
Ecliptican aflägsen, går Pallas genom dess ☊
eller ☋, och genom dennes passerar Ceres ☋ och
☊ Lineen af Junos bana, går tillsamman med
Pallas, samt ☊ och ☋ puncterne efter en och
samma sida. Dessa Verldskroppar gå på en
lika tid i sina banor. Då deras medelafstånd från
Solen är lika, så blifva de länge tillsamman.
Pallas’s väg är en Ellips som sträcker sig från
norr till söder, 28 millioner mil, och är mer
än en gång så lång som bred; mot Ecliptican
utgör den en vinkel af 75 grader i öster. Ceres
har tvertom en relativ rörelse från öster till
vester, Juno och Vesta hafva kortare afstånd
från Solen, hvarföre deras omlopstid också är
kortare, De visade sig vid första uptäckten på
samma sida i Solsystemet, med Pallas och
Ceres, och blifva derföre ansedda som ett
sällskap. Junos ban-Excentricitet är större är
Pallas, och Vestas större än Ceres bana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsbygg/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free