- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
33

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tyngden är den enda verkande orsaken till
klotformen, och den allmänna stora
driffjädern till deras rörelse: Denna för menniskorna
outgrundliga kraft, genomtränger alla kroppar
uti deras finaste delar, och är för materien
äfven så väsändtligt egen, som utsträckningen. Af
denna orsak hafva alla Verldskropparne ett
likformigt och gemensamt tryckande till
medelpuncten, hvaraf upkommer den klotformiga
skapnaden, och den nogaste jämnvigt delarne
emellan [1]. Derefter blifva af dessa allmänna
tyngde och dragkrafterne, Verldskropparne liksom
satta i ett beständigt sträfvande att närma sig
till hvarandra, efter vissa beräknade, af
Astronomer och Physici lyckligt uptäckta
förhållanden emellan deras massor och afstånd. Alla
Planeter och Cometer i vårt system, hafva en
tyngd (dragningskraft) till Solen, eller de
dragas till henne, och det, enligt Newtons
lyckliga uptäckt, efter qvadraten af deras större
eller mindre afstånd, svagare eller starkare [2].


[1] Af denna materiens benägenhet att dragas till
medelpuncten har, t. ex. vid vår Jord, icke det
ena halfklotet någon mer tyngd än det andra,
Den ena motvigten uphäfver den andra
fullkomligt, och så oerhörd tyngd några massor på
jorden måste hafva, så när likväl hela Jordklotet
af ofvan anförda skäl egenteligen ingen vigt,
hvilket vidare bevisas af den dagliga likformiga
vridningen omkring sin axel utan all vaggning.
[2] Till ex. vid ett dubbelt afstånd 4 gånger, och
vid ett tre gånger större, 9 gånger svagare o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsbygg/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free