- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
34

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om de nu voro öfverlämnade till denna Solens
dragningskraft, skulle de beständigt komma
henne närmare, och till slutet flyta in i henne,
om icke Verldenes Skapare, vid deras uphof,
gifvit dem en egen i rät linea riktad
likformig rörelse. I följe af detta ursprungliga lopp,
yttrar sig, efter Newtons mening, i anseende
till Solen en från medelpuncten utgående kraft,
som söker, beständigt rätlinig, under en rät
vinkel mot den till Solen gående lineen, att
skiljas ifrån sin bana, Emedan de af desse
båda centralkrafter drifvas tillika, beskrifva de i
följe af bägges förhållande till hvarandra mer
och mindre från cirkelen till ellipsen afvikande
banor, i samma plan, deras väg omkring Solen.
På lika sätt och efter samma lag gå äfven
Drabanterne eller Månarne omkring deras
hufvudplaneter. Denna lag för de stora
himlakropparnes rörelser, gäller i öfrigt för hela
Naturen den förklarar af hvad orsak en sten faller
lodrätt till Jorden, eller yttrar benägenhet, att
komma från handen, då han fastbunden vid
en tråd svingas omkring. Hvilken
förundransvärd överensstämmelse emellan Naturens
krafter och verkningar i de största och minsta ting?
och hvilkeu beundrar icke vid dessa
betraktelser Verldens Skapare [1]?


[1] För kännedom af de Naturlagar, efter hvilka
Verldskropparne gå och vända sig, hafva vi i
synnerhet att tacka en Kepler, Huyghens,
Newton,
och de la Place; männer, hvilka med
allmänt låford skola omtalas i senaste
Verldsåldrar: Desse utforskade krafterne uti den
inneboende tyngden, massorne och tätheten hos
Planeterne, deras ömsesidiga dragning och
tillbakastötande, och huru Skaparen, i anseende till
deras åtskilliga storlekar, afvägt dem mot
hvarandra: Efter dessa grundlagar uträknas dessa
Verldsklots omlopp, århundranden förut och
deras ställen i Verldsrymden bestämmas till hvad
tid som hälst; men att tränga in i deras natur
och kropparnes första grundämnen, att lägga
i dagen natur-lagarne och grunden för
denna så mägtigt verkande kraft, är och blir
för Naturforskaren en outgrundlig hemlighet.
Till ex. den okunnige ser en sten falla
lodratt mot Jordytan då intet hindrar honom, och
finner det icke besynnerligt, men huru det
tillgår, orsaken dertill, kunde Newton icke utreda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldsbygg/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free