- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
41

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modligen har Mars en, eller flere Månar till
följeslagare, ehuru Vi ännu icke genom de
bästa Tuber och Teleskoper upptäckt dem. Då
dessa Månar äro i ett afmätt förhållande till
deras hufvud-planet, måste de förekomma oss
för små, att kunna tillräckligt tillbakakasta
ljuset och blifva synliga. Jupiter, den största af
alla de Planeter vi känna, glänser med ett gulaktigt
ljus, och sedd genom Tuber, visar i
synnerhet två eller tre, tydligt parallelt
liggande bälten eller strimmor, och några dunkla
fläckar hvilka ofta hafva märkbara förändringgar [1].
Dess fyra Månar blifva synbara genom
medelmåttiga Tuber. På ytan af den blekröda
Saturnus, har man, i anseende till hans stora
afstånd, icke nog tydligt kunnat se några
dunkla flackar. Likväl har ibland andre Cassini
år 1719, genom långa Tuber, Messier och


[1] Se Schröters afhandling öfver Jupiters
Rotation och Atmospher uti hans Beiträgen zu den,
neuesten Astronomischen entdeckungen.
Berlin
1788. Man ansåg förut dessa mörka strimmor
för Atmospheriska eller moln-massor, men nu
är man mera böjd att taga dem för vissa
Jupiters länder, som äro blottade på Atmospher, och
deremot de glänsande delar som
dunstbetäckningar. Hvem vet om icke Jupiters Atmospher,
liksom de andra aflägsna Planeternes består af en
sjelflysande materia, hvilken uphöjer det
dagsljus som fås af Solen. Det synes åtminstone troligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsbygg/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free