Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Solens yta, eller såsom flacka länder, haf m. m,
blottade på den Solen omgifvande ljusmaterien.
Dessa fläckar, hvilka visa sig med ett annat
färgadt ljus, fingo namn af Solfacklor. Att
Solytan undergår många förändringar, bevisas af
det ofta förändrade ljuset och försvinnandet af
fläckarne [1]. Även har Solen omkring sig en
ganska fin lysande materia, hvars finaste delar,
så mycket vi känna, sträcka sig till Jorden,
hvilka om våren, aftontiden, och hösten om
morgonen visa sig på himmelen, den förra på
vestra sidan, och den senare på östra, i det så
kallade Zodiacalljuset.
Då i Solens vidlöftiga Rike äro flere
Verldskroppar, af hvilka de fläste äro många gånger
större än vår Jord, och tillika med henne, i
proportion af deras afstånd, gå i olika banor på
olika tider omkring Solen: Då de under tiden
på några timmar vända sig omkring sina åt en
viss tract af himla-rymden riktade axlar, uti ett
emot sina års-banor mer eller mindre lutande
plan: Då äfvensom hos oss, årstider, dagar och
nåtter uppkomma [2]. Och då deras ytor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>