- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
17

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

ombord; man har annat att tänka på. Medvetandet, att
hvarje individ har sin väsentliga uppgift att fylla i den
ständiga sträfvan efter största gemensamma säkerhet alstrar
en egendomlig och utan tvifvel välgörande känsla utaf
beroende af och tillit till hvarandra, på samma gång det gifver
åt hvarje man ett erkännande af hans verkliga värde utan
något slags biinflytande af hans förmögenhetsvilkor, börd
o. d. som i land har så mycket att betyda. Fartyget, som
ju kan betraktas som en lösryckt del af hemlandet, har af
detta lands civilisation medtagit blott det nödvändiga och
redbara, med uteslutande af en mängd skrymmande och
hindrande barlast.

I Portsmouth hade vi styfva tio dagar på oss att gå
på baler och bjudningar och förundras och häpna öfver de
engelska etablissementens dimensioner och anställa jemförelser
med våra motsvarigheter. Nåja, engelsmännen äro rika och
vi fattiga och den olikheten lär väl icke komma att utjemnas
ens i din tid, men det fins en annan skiljaktighet, som kunde
tänkas mindre skarp — de äro ett kraftfullt, idogt och om
sitt försvar och sitt inflytande ytterst månt folk. Jag fruktar,
att vi på det hållet ha åtskilligt att lära och mycket att
gräma oss öfver.

Föreningsdagen dånade saluten från de båda svenska
örlogsmännen. Det låter bra och man hör icke på afstånd
jemret från den eller de stackare, som vid sådana tillfällen
ofta nog få med en eller annan lem göra sin insats i
hyllnings- eller minnesgärden. En af vårt folk. som höll sig i
storröstet för att ladda om en kanon, fick sorgligt nog sin
hand afsliten samt föll genast öfver bord. Fregatten skulle
kanske förlorat en af sina bästa gastar, derest icke en
konstapel varit nog rådig att med en ända i handen — du vet,
att vi på sjön i allmänhet kalla tågstumpar ändar — hoppa
efter karlen, som också lyckligt uppfiskades.

Öfver verldshafven. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free