Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGELHAENS SUND.
43
andra, men medgåfvo dock att utrikespolitiken borde skötas
af guvernören i provinsen Buenos Ayres. Och så började
och fortgick grälet under listiga manövrer, grofva
våldsbragder och ett superlatift framhållande af motpartens sämre
sidor. Året 1820 var landet lyckliggjordt med femton olika
regeringar.
Så framträdde Juan Manuel Rosas. Han var först en
dugtig inspektor på en landtegendom, kunde rida och skjuta
bra och stod väl hos Gauchos och Peonerna —
dagsverkarne — slogs med indianer på gränsen och höll i
allmänhet styfva tyglar på dem han hade att befalla öfver. Efter
en lång sammanhängande kedja af ruskigheter kom han till
väldet 1831. Han regerade med jernhand, höll god polis i
Buenos Ayres, gjorde landet stora tjenster, men skydde
ingenting, då det gälde att vinna en personlig fördel. Ett
mord på en obehaglig person var för honom blott
detsamma som fällningen af ett träd, hvilket händelsevis stod
i vägen. Unitarierna utpekades som afskum; hvarje
rättsinnig medborgare skulle bära Rosas eller Federalernas färg
— rödt. Vid vårt vistande i Buenos Ayres var också,
som jag antydt, hvarenda buse prydd med ett rödt band,
hästar hade rödt i svansen, oxarnes horn hade röda vimplar
och på hvarenda kärra slängde någon röd trasa.
Rosas var klok nog att i alla formaliteter göra
Fede-ralerna till viljes, medan han i sjelfva verket styrde i en
ursinnigt unitär anda. En förveckling med Frankrike
begagnades som svepskäl för anställande af massmord. Kriget
mellan Unitarier och Federaler pågick emellertid tills de
förre i september 1841 blefvo i två drabbningar alldeles
upprifna. Nu var Rosas1 anseende satt på säkra fötter.
Pressen — den federala — höjde ett segerskri och
öfver-öste andra partiets män med glosor, hvilka man förgäfves
skulle leta efter äfven i sådana organ som ’Sveriges
tidning". Nya motgångar följde eller åtminstone tillbud till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
