- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
47

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGELHAENS SUND.

47

längtan efter Stilla Oceanen. Inga spår till menniskor, icke
någon kanot på sjön, ingen wigwam i land; blott en och
annan rök bakom någon bergsknalle på Eldslandet. Det
enda lefvande utom foglarna var en hjord guanachashjortar,
och den aftecknad som en luftig silhuett mot himlen högt
uppe på en fjellkam. Och så förlorade vi under detta dystra
skede en af våra båtsmän, som vid ett tillfälle, då seglen
skulle lossas, föll ned från stor-rån och ögonblickligt dog.

Strömmen går genom det s. k. First narrow, med en
fart af tio engelska mil i timmen — åtminstone gjorde den
det vid det tillfället, då vi ankrade midt för mynningen af
sundet. Så kom det bris på natten österifrån. Klockan
tolf purrades vi ut, gångspelet rördes och segel sattes.
Chefen stod förut och höll sjelf utkik. Jag hade goda
ögon (han hade dåliga) och jag kallades fram för att också
stirra i skumrasket. Det gick på Guds försyn med fräsande
fart; jag gnuggade ögonen och höll dem torra så godt jag
förmådde. Lyckan var med oss. Eugenie var kanske det
första fartyg, som gjort den turen nattetid. Så bröt solen
fram öfver Eldslandets toppar och vi tackade alla Gud, att
den natten var öfver.

Snart observerades långt borta en ångbåt till ankars.
Som vi icke hade något otaldt med honom, seglade vi på.
Han lättade då och följde efter. Det såg ut som en jagt
och ännu större blef likheten, när han hissade engelsk flagg
och afsköt ett par skott. Strax derpå sågo vi på hans
signaler, att han önskade tala med oss. Då brassades
genast back och efter en timma eller litet mera hade han
hunnit upp samt satt ut båt. Chefen, en helt ung man vid
namn Stuart, kom sjelf ombord och berättade en historia,
lika sorglig som ruskig.

Saken var den, att Chile der vid sundet upprättat två
deportationsorter och kolonier för brottslingar. Fångarne
hade gjort uppror, mördat och innebränt guvernören och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free