Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
ÖFVER VERLDSHAFVEN.
samma tillfälle flyttad en svensk fjerdingsväg upp i land
och slog sig så illa att han efter den betan aldrig gjorde
fler resor. Husen byggas mest af timmer och rör, som bättre
motstår eller rättare följer med jordskakningarna. Efter
hvarje ny sådan dödlighetspåminnelse lappas gafveln eller
långsidan på bästa sätt och oftast i brokigaste färger.
Koloriten öfver det hela blir obeskriflig, men pittoresk och ganska
väl harmonierande med de trakternas underbara dagrar och
belysningar.
Callao är blott en liten brackhåla, full af sjöbodar,
kontor och ruskiga nästen, som man gör klokast i att gno förbi.
Lima är hufvudstaden, en smula österländsk till sin pregel,
pittoresk den också, men alls icke motsvarande
förväntningarna. Detta emellertid med ett undantag — kvinnorna.
De äro än i denna dag hvad de städse haft rykte om sig
att vara, skapelsens vackraste föremål. Men den allt
be-herrskande gudinnan modet hade vid vårt besök på platsen
redan hunnit svänga sin trollstaf öfver samhället, och
Limakvinnornas verldsberyktade nationaldrägt med dess »Saya»
och »Manto» fans till endast i beskrifningarna. Sayan var
af svart siden, tätt veckadt och slutande till om fötterna
samt vidare upptill. Manton drogs som en slöja öfver
hufvudet och lemnade blott ett öga fritt. Den spelade en ej
obetydlig rol i familj elifvet, ty alldenstund den gjorde sin
bärarinna fullt oigenkänlig och ingen kunde drista sig att
söka få en titt bakom dess veck, gaf den de sköna och för
lättsinne namnkunniga sennoritas och sennoras väl fria
händer eller kanske rättare fötter, och staden gick länge under
dubbelnamnet: »fruarnas himmelrike och männens h—e.»
Några svenskar funnos der som öfverallt i denna verlden.
En af dem hade sinne för musik och gnodde stadens
musikkårer två timmar om dagen efter bestämd taxa.
Och nu gå vi ombord igen och lätta, ty jag längtar
att komma till nya historier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
