- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
95

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

skönt och lockande framför oss, dess palmer vaggade ett
vekt: dröj qvar! våra båtar kommo tillbaka med en sista
helsning — en liten blomma kanske till den eller den — och
sjön rullade sakta in mot stranden med vårt framhviskade:
tack–

Alle man på däck — klart att gå till segels!’ Skarp
som en knif skar signalen in i redan sårade bröst. Nytt lif
ombord, rastlösare, ifrigare kanske för att jaga bort
’barns-ligheterna’, som dock äro så ljufva; allt var klart, gångspelet
gick sin jemna trall och det sista bandet med Honolulu.
ankarkettingen, drogs så småningom in — och Eugenies stäf
vreds alltmera ut mot det fjerran blå, bakom hvilket nya
intryck, nya öden väntade oss.

Nordostpassaden stod oss rätt i näsan, så snart vi
kommit ut till sjös, och för att slippa från hans inflytande
sträckte vi nordvart så långt att både kavajer och
klädesbyxor, som hvilat allt ifrån Magelhaens sund, åter fingo
krypa fram. Det var för öfrigt med afseende å vädret ett
egendomligt förhållande, som vi litet hvar lagt märke till.
Strax innan vi angjorde Panama, råkade en medförd byst af
Karl Johan dansa i golfvet så att småbitarna flögo omkring.
Nästan från den dagen hade vi otur med vädret, som dittills
varit öfvervägande gynsamt. Vi sjömän äro litet skrockfulla,
vet du nog. Det var naturligtvis bysten, som hade de goda
vindarna med sig, liksom dess original i verlden för det
mesta följdes af lyckan.

Kanonexercis och kanonexercis! De unga äro sällan
fullt nöjda med andra anordningar än sina egna. Vi tyckte,
att det exercerades väl ifrigt med de brungjorda klumparna.
Och dagarna voro sig alltjemt lika under färden mot norr.
Kryssning nästan hvar tum. Vi fingo derigenom segla
ungefär fyra gånger fogelvägen. Sista biten till San Francisco
gick emellertid med elfva knops fart (nära två svenska mil
i timmen). En morgon, då solen gick upp. varskoddes land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free