- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
109

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAHITI–SA VAGE-ISLAND. 109

som med påssadens sus blandade sitt vemodiga gripande
farväl.

Tidigt på morgonen länsade vi förbi Raiatea-öarna.
Der regerade Pomares förra man, som på grund af
äktenskapets barnlöshet i all sämja skilts från sin gemål. (Med
sin andre man hade drottningen sju barn.)

Det var icke utan att en känsla af missräkning hade
bemäktigat sig oss vid åsynen af så mycken civilisation i
Söderhafvet. Vi hade i verldsomseglingshistorier läst så
bjerta skildringar af öfolkens vildhet, att vår nyfikenhet
upp-skrufvats till det yttersta Men ännu hade vi icke sett det
ringaste i den vägen. Då gjorde passadens ostadighet, att
icke säga oberäknelighet, att vår kurs kom att gå rakt på
en ö, som på kartan hette Inui eller Sa^rt^-island. Dess
utseende jäfvade icke namnets lämplighet. Vid och tät ung
skog stack upp öfver hela landet, och öfver ungskogen
reste sig jättelika sekelgamla förtorkade trädstammar, som
på det hela tryckte en karaktär af sällsynt hemskhet och
ödslighet. Stränderna stupade rätt ned i vågen och hafvet
vräkte mot dem i bränningar, så våldsamma, att man långa
stunder efter sjöns slag kunde se det sönderslitna skummet
stå som en hvit slöja upp mot luften.

Denna ö beslöt nu chefen som hastigast besöka. Och
vi gladde oss deråt. Fregatten strök ned i lä söder om
ön och lade der bi. Ena låringsbåten bemannades med
be-väpnadt folk och gick under chefens eget befäl in mot land
Vi stodo och observerade stranden med våra kikare. Det
blef snart lif. Menniskor stucko fram ur buskagen, sprungo
hit och dit, gestikulerade och pekade. Flera kommo till.
det svartnade alltmer och bilden af en omrörd myrstack
framstälde sig osökt. Litet senare sågo vi ett par kanoter
skjutas ut från land. Deras antal ökades tills en hel liten
flottilj med fyra vildar i hvarje farkost af alla krafter
padd-lade ut mot vår båt. Vi sågo nu hur den senare vände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldshaf/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free