- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
116

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 02

ÖFVER VERLDSHAFVEN.

som en dröm, det visste vi. Bäst att njuta lifvet på sjön,
så länge man fick vara med! Derför — ett glas i botten
för det flydda året, som börjat och slutat med lycka —
och så ett glas till för kommande dagar och ett gladt
återseende af kära gamla hembygden!

Den i oktober var för oss ombord en fredag. Men i
land kallade man dagen lördag. Saken hängde så samman,
att de, som upptäckt Tahiti och de här öarna, hade kommit
vester ifrån, men fransmännen, som nu regera
dersammastädes, kommo medsols eller ifrån öster och så blef deras
dag den gällande. Vi måste naturligtvis snart också antaga
ändringen.

Vår storstång var bräckt och stormärsrån hade ock
sett sina bästa dagar, hvarför det blef fullt upp att göra
med dessa pjesers utbytande mot nya — allt i hällande
ösregn. Från hyfvelspån och sågande och hamrande for
jag på morgonen i land i en liten kanot —
vetenskapsmännen hade som vanligt lagt embargo på alla disponibla
båtar — och hade den turen att få se en mängd infödingar.
Genast slog mig i ögonen damernas ytterliga omsorg om
sin hårklädsel. Hade de egnat blott en tiondedel af denna
omsorg åt klädsel i allmänhet, skulle de utan tvifvel haft
åtminstone så mycket som ett par manchetter pä sig. Håret
var allt för dem. De hade tofvat ihop och borstat upp
och surrat och knutit och flätat sina peruker och derpå,
för att blifva riktigt oemotståndliga, insmort och öfverstrukit
alltsammans med kalk. Nu var dagen regnig och
infödingarnes hudfärg mycket mörk. De gjorde allt för att med
provisoriska små tak af palmblad bevara kalken i fast form.
Men regnet piskade och smälde i de små palmtaken och
tärde sig i strömmar in i hårmassorna så att der blef vått
och ledsamt och kalken kom i bjerta hvita strimmor
glidande ned för nakna skuldror och ryggar och randade
dem så att de sågo ut som smutsiga bolstervar. Karlarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free