- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
122

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 02

ÖFVER VERLDSHAFVEN.

Men der fans dock lif. Under allt detta ordnade,
lugna, bekväma smög eller rättare brann en lidelse, som
tändts till verksamhet just kort före vår ankomst. Man
hade upptäckt nytt guld! Och i ett ögonblick hade ryktet
nått alla verldens ändar. Underbara, förfärliga makt! En
fattig fårvaktare sitter trött och slö och sticker planlöst
med sin käpp i marken. Då glimmar det händelsevis något
gult der nere i gruset. Hans liknöjda blick flammar upp
och blodet gör hans brända kinder ännu mörkare. Det är
guld, det deri Hans käpp är en trollstaf, som skall lydas
af massor af menniskor från främmande länder.

Och så komma de. Och febern griper omkring sig
med förfärande hastighet. Alla gamla intressen, alla känslor
trängas undan, tjenstefolk rymmer från sina platser,
handelsfartygen i hamnen kunna icke komma från stället, ty
skepparen står ensam med en, i bästa fall två styrmän, alla
bostäder öfverfyllas och lifsmedel och förnödenheter stiga
oerhördt i pris, men guldet håller sig evigt uppe i värde.

Ja, vi kände igen temat från San Francisco, äfven om
variationerna afveko, beroende på lokala förhållanden.

Som en älsklig motsats till allt detta behåller jag i
tacksammaste hågkomst den obegränsade välvilja, som mötte
oss inom familjelifvet. Med hjertligaste förtroende tog man
emot oss i hemmen, vi fingo följa med på små utflygter
till fots. till häst och i vagn, hvarvid unga kvinnor och en
härlig vår täflade om att göra stunderna korta. (I parentes
vill jag eljest anförtro dig, att Sidneys omgifningar äro
långt ifrån lämpliga för en skönhetstäflan. Sandkullen är
hufvudtemat. Litet löfskog här och der lifva upp intrycket.
Det hela ser minst sagdt ledsamt ut, men vårsol har nu i
allmänhet -en förmåga att ändra om hvad som ser tungsint
ut — och nu var det verklig vår i slutet af oktober.) Vi
gastade för öfrigt det garnisonerade regementet och fingo
höra god instrumentalmusik för första gången på ett år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldshaf/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free