- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
146

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 02

ÖFVER VERLDSHAFVEN.

vi anklaga någon Kines (hur kärt detta än varit), då ingen
gul man fans i närheten. Man hittade då på att beskylla
månen för att ha lyst för skarpt, så att ett berg kom på
ett förvillande afstånd. Med denna vändning af saken voro
alla till freds — och månen sjelf tog det förmodligen kallt,
full som han var vid tillfället.

I Singapoor hade vi åtta dagars ösregn. Roligare
kunde vi haft. Utfärderna blefvo få och korta.
Omgifnin-garna voro undersköna. En dag togo en kamrat och jag
en heltäckare och åkte på måfå utåt landet. Kommo till
ett mäkta vackert hus och frågade vår ciceron, hvem som
bodde der. Sultan sjelf! — Der skulle vi hålla! Vi skulle
se sultanen, det hjelpte inga föreställningar.

In genom porten, en slant till portvakten och så fram
på borggården, som liknade en mindre kägelbana, försedd
med mattor på sidorna att fälla ned och hissa allt efter
som man ville ha drag bidevind eller tvärs för. Som vi
gingo der och tittade, fingo vi se en jätte eller en
köttmassa eller något stort obestämbart luta sig fram ur ett
fönster för att se på oss. Det var Hans majestät! Han
kunde nu icke undgå att bedja oss stiga in. Och det
gjorde vi; fingo stolar och pipor och sutto rätt godt.
Majestätet, tjugufyra år gammalt samt efter lefvande vigt
ovärderligt, kom inflåsande i tofflor och röd turkisk mössa
samt en tunn nattröja, frågande genom tolk, hur vi mådde.
Konversationen blef icke så särdeles liflig, då en fumlig tolk
skulle öfverflytta hvad vi hade på hjertat. Vår förfrågan,
om vi skulle kunna i nåder få se det inuti palatset belägna
harem, der vi visste att herskaren hade femtio fruar,
besvarades med leenden och en bestämd skakning på hufvudet,
hvarpå vi åkte, bedjande om vår vördnad för familjen. —
Han hade af Engelsmännen 300 rupls i månaden samt fri
vedbrand under den varma årstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free