- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
148

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

Kl. 6 f. m. körde ekipagen fram — sex hästar för
hvarje. Vi åkte fyra och fyra tillsammans. Knapt hade
vi hunnit meddela kusken, att allt var klart ombord, förrän
— klatsch! i karrier från första ögonblicket. På hvarje
vagn stodo tre man, hvilkas åliggande var att vid minsta
afmattning i farten springa fram och gifva förhästarna hvar
sitt nyp. Kusken, en groflemmad Malaj, hade en piska,
hvars make jag nog aldrig skall få se, och denna gick
styrbord och babord nästan utan uppehåll. Jag räknade till
tjugu snärtar, som lian under resan bytte om.

Efter ungefär en svensk mils färd under dessa
gynsamma förebud till ett lyckligt slut kommo vi till ett
stenskjul vid vägen. I ett ögonblick afstängdes ångan och man
bromsade. De rykande hästarna ombyttes med förunderlig
hastighet mot nya, som stodo påselade, färdiga att flyga
vidare. Nya klatschare aflöste de förra, men kusken satt
kvar och så — klatsch — klatsch — klatsch!
Konversationen, som under det korta uppehållet på försök börjats,
blef omedelbart dödad af detta öronprängande smällande,
som väckte de omgifvande bergens ekon.

Nu steg solen upp öfver den obeskrifligt sköna nejden.
På hvarje blad, hvarje grässtrå och i hvarje remna glittrade
friska daggdroppar; foglarna jublade, träden började gunga
för morgonbrisen, och en mängd landtbor kommo med sina
produkter på väg till staden. Utanför de många vackra
villorna, som passerades, lekte redan små hvita barnungar
med sina kolsvarta sköterskor och skreko och nickade god
morgon, när vi rusade förbi som galningar. Dagen hade
kommit med nytt, friskt lif och, för ombytes skull, solsken.

Med tolf knops fart hade vi åkt, när vi kommo fram.
Fem gånger hade vi ömsat dragare. — Palatset var vackert,
men för tillfället litet kantstött af en jordbäfning och derför
vanprydt med reparationsställningar. Vi fingo rum på ett
hotell, der allt var väl ordnadt. En god frukost stärkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free