- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
156

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

Föga rekommenderande för Engelsmännen voro de
anordningar, som beståtts för kejsarens trefnad, äfvensom
de åtgärder, som vidtagits för att bevara hans minne. Ett
ruckel — jag kan icke säga bättre — var hans bostad. Vi
besågo det. I Napoleons sängkammare stodo nu två hästar;
rummet var inredt till stall. I hans salong förekom en
sädes-torkmaskin; i öfriga få rummen hade inrymts en mängd
trädgårdsskräp och hvarjehanda bråte. Så aktas de yttre
minnena af en af verldens — man må för öfrigt döma
honom hur som helst — obestridligt störste män.

Litet regn och stiltje som vanligt under linien, som nu
skars för åttonde och sista gången. För min egen del var
det tjugonde gången jag gjorde den passagen. Efter regnet
kom den friska nordost-passaden med löfte om snabb resa
öfver Atlanten. Och löftet hölls. Södra korsets praktfulla
stjernbild aftog allt mer och mer i glans, sjönk allt djupare
ner i horisontens dimmor akterut. Men med klarare fast
blekare ljus framträdde åter den nordiska himmelns härliga
drabanter, Karlavagnen och Polstjernan, som med hjertlig
glädje helsades åter välkomna inom vår synkrets.

Ett egendomligt fenomen visade sig under dessa nätter.
Vattnet var uppfyldt af milliontals fosforescerande blötdjurT
hvilka i synnerhet i vårt kölvatten kastade ett så starkt
ljus, att hela fartyget akterut tycktes upplyst af brännare
eller starka lanternor. Djuren voro af ett fingers storlek,
och manskapet roade sig med att uppfånga dem i pytsar
och sedan försöka läsa vid det sken, de äfven i så trång
fångenskap kastade från sig

Tio knops hårdt bibevind — det är fart nog, eller
hur? Med den farten höllo vi på ett godt stycke förbi
Kap Verdsöarna. Stänket stod långt upp på fockmasten,
och nere i bogen var det som vispadt skum. Om du ändå
tycker, att vi inte gjorde någon så särdeles god fart, absolut
taget, vill jag gifva dig en jemförelse att svälja. En vacker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free