- Project Runeberg -  Öfver verldshafven under tretungad flagg. Episoder från fregatten Eugenie's verldsomsegling 1851-53 /
158

(1889) [MARC] Author: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 02

ÖFVER VERLDSHAFVEN.

Lizards fyrar voro sista skymten af Europa på
bortresan. Och det var första punkten, vi återfunno af den
verldsdelen. Nu började hemlängtan riktigt taga ut sin rätt.

I Plyinouth var det landtbruksmote. Nöt af alla slag,
åldrar och storlekar paraderade. Allt gick i en oerhördt
stor skala. Hvad sägs om att t. ex. tre höns —
naturligtvis af jordens yppersta — betalades med ett tnsen pund
sterling (aderton tusen kronor)! Regn i fyra dagar i
Ply-mouth. Kalas och uppvaktningar. Afresa den 12 på
eftermiddagen. Frukost dagen derpå i Ckerbourg, en stad, som
i likhet med Karlskrona lefver på flottan och utmärker sig
för obetydlig handel och sjöfart.

I Kanalen mötte vi en svensk brigg, Superior,
full-proppad med lycksökare, som skulle till Kalifornien, stackars
landsmän.

Just när vi som bäst väntade att få se de kala
Bohusklipporna sticka upp i horisonten, kastade vinden om på
ostlig och så dog han, lemnande oss i tolf timmars stiltje.
Bruleaun, som tillagats för den efterlängtade stunden, fick
stå der tills vidare. Midsommaraftonen kom och gick utan
festligheter. Ingen hade ro att tänka på sådant. Det kom
vestlig bris på aftonen. Ledsegeln tillsattes genast. Det
var en sällsam oro ombord. Ingen ville lägga sig. Den
ljusa sommarnatten gick. Så började det lysa litet starkare
genom dimmorna i öster. Solen höll tydligen på att arbeta
sig upp öfver hafvet. Dimmorna stodo kvar som en låg
bank. Midsommardagens sol förmådde ej genombryta dem.
Men plötsligt glänste hennes röda skifva fram bländande
och skarp öfver bankens kontur! Det var icke någon
bank, det var — —

Hurra l Lefve kära gamla Sverige!

I botten dracks den skålen klockan half fyra på morgonen.

* *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:39:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldshaf/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free