Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig derefter åt C till, hvarefter den åter i rak linie
försvinner i oändligheten för att så fortsätta tills någon annan sol
på samma sätt för kort tid fängslar honom. Och så irrar
»den arme afkomlingen af evigheten», flyktig från sol till
sol, gör vid hvar och en en bugning för att sedan i tiden
aldrig mer komma åter. Vore den öppna kroklinien (fig.
13) något mera uträtad, vore han en så kallad hyperbel,
som med parabeln naturligtvis delar egenskapen af oändlig
storaxel.
Nu är det verkligen sannolikt, att en del kometer röra
sig i poraboliska eller ock hyperboliska banor, och detta
förhållande synes företrädesvis ega rum just med de
ansenligaste. Så t. ex. hafva nyare beräkningar gifvit vid
handen att 1680 års komet hvars omloppstid Enéke uppskattade
till 8,800 år, sannolikt beskref en parabel. Samma
anmärkning gäller äfven om 1811 och 1858 (Donatis) års kometer,
ehuru Argelander och Asien beräknat omloppstiderna till
respektive 3,000 och 1,880 år.
Vi skola för öfrigt, hur långt vår beräkningskonst än
må komma, aldrig kunna kontrollera alla kometer, som
under tidernas lopp komma att genomvandra vårt
planetsystem, och det så mycket mindre som erfarenheten visat
att en dylik kropp kan vara underkastad hvarjehanda
rubbningar i följd af planeternas attraktion; den
lexellska kometen är derpå ett exempel. När besagde komet 1770
passerade sitt perihelium, fann Lexell att den rörde sig i
en sluten bana med 5l/2 års omloppstid och förutsade på grund
deraf nästa apparition till 1776, något som ock inträffade,
ehuru fenomenet, i följd af att det inträffade på dagen, ej
närmare kunde observeras. Derpå följande passage skulle
inträffa 1781, men kometen uteblef, till stor bestörtning för
astronomerna. Lexell anade dock orsaken. Genom
noggranna undersökningar fann han att kometen 1767, innan
den kom i Jupiters granskap, hade en omloppstid på 50 år,
men att den sagde år af planetens attraktion, »kastades in på
en ny bana» af 5l/2 år. Vidare fann han att då kometen 1779
åter kom i samma planets närhet, sändes den ånyo ut i
rymden i en bana af obestämd längd. Dessa beräkningar
äro äfven bekräftade af Laplace och Leverrier. Såväl 1767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
