Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterligare iakttagelser. Det var också naturligt att, så
bindande nämnda iakttagelser än kunde synas, frågan tills
vidare måste anses som en sannolikhetssak, men ej något mer.
Knappt hade Schiaparelli offentliggjort sin hypotes, förr
än Newton, professor vid Yale College i Amerika, fäste
astronomernas uppmärksamhet på det meteorregn, som man kunde
förvänta den 13—14 Nov. 1866. På grund af äldre
iakttagelser borde nemligen Leonidernas maximiepok då inträffa. Det
var med dubbelt intresse man afvaktade fenomenet, emedan
det förmodades kunna lemna bidrag till belysande af den
intressanta frågan om slägtskapen mellan kometerna och
stjernfallen. Morgonen den 14 Nov. 1866 lefver i friskt minne hos
oss lite hvar; det formligen regnade eld från himmelen.
Fenomenet hade, som man redan förut visste, sin radiant i
stjernbilden Lejonet och observerades bland andra äfven af
Leverrier i Paris och Schiaparelli i Milano, hvilka sedan
livar för sig beräknade dess element. Att de båda forskarne
dervid kommit till högst tillförlitliga resultat, visades deraf
att deras siffror nära nog öfverensstämde, hvilket omöjligen
kunde vara slumpens verk.
Men det skulle icke stanna dervid. Några månader
förut hade Tempel observerat en teleskopisk komet, hvars
bana beräknades af bland andra Oppoher i Wien. När
man nu jemförde denne komets element med
Leonidernas, befunnos de vara så lika, att banorna måste anses
vara identiska, och dermed var ett det eklatantaste bevis
funnet för Schiaparellis teori, ja ett sådant, hvarigenom man
tycker att den borde höjts öfver allt tvifvel. Så var dock
icke fallet. En sannolikhet växer väl med hvarje bevis,
som kan andragas, men upphör dock icke att vara
sannolikhet så länge den icke är höjd öfver hvarje invändning;
astronomen framför allt vet att ej glömma detta, vet att ej
som positiv sanning proklamera sina resultat förr, än de
uteslutit hvarje möjlighet till någon annan förklaring. Väl hade
det ådagalagts att såväl Leoniderna som kometen af 1866: I
ha omloppstider af respektive 33 1/4 år och att deras banor
i allt öfverensstämma, men tiden för meteorernas
framträdande hade, sedan fenomenet först observerades, betydligt
förändrats, på grund hvaraf dess bana visades undergå rubb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
