Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne under en vinkel af 1°. Fig. 21 förtydligar storleken
af en sådan vinkel. Delas nu en sådan vinkel i 60 lika
stora delar, blir livar del naturligtvis en vinkel af 1’, och
för att vår tumslånga linie skall ses under en sådan vinkel,
måste hon flyttas 344 fot från ögat; vilja vi ändtligen se
henne under l":s vinkel, ja då måste han aflägsnas från ögat —
21/3 fjerdingsväg! Hvilket försvinnande litet mått! Tänkom
oss vinkeln i fig. 21 delad i 3,600 lika stora delar! Och
dock skulle astronomerna skatta sig lyckliga, om de vid
celesta mätningar hade göra med en enda vinkel så stor.
Men så är ingalunda fallet. Det gifves i sjelfva verket
ingen enda fixstjerna, hvars parallax uppgår till 1." Vi lemna
här nedan, för deras skull som det skulle intressera, en liten
tabell öfver några de närmaste stjernornas parallaxer efter
nyaste och bästa beräkningar.
ai Centauren................................................................. 0."90
61 i Svanen...................................................................... 0./"51
ai Stora hunden (Sirius)............................................. 0."19
ai Lyran (Vega)............................................................ 0."18
a i Kusken (Capella)...................................................... 0./046.
Fyrtiosex tusendedelar af en sekund! Och ändå hafva vi
här icke att göra med 1 tums linie utan med en längd af
14,000,000 mil. Först inför sådana siffror kunna vi riktigt förstå
med hvilken oerhörd noggranhet i observation och kalkyl
astronomen måste gå tillväga vid sitt arbete, och att de resultat,
som derigenom vinnas, måste ligga sanningen mycket nära.
Jag säger nära, ty den verklige forskaren glömmer ej ett
enda ögonblick att hans resultat endast ega sannolikhetens,
aldrig den absoluta visshetens karakter; men denna
stränghet mot sig sjelf skall icke heller tillåta den obehöriga
tviflaren att ostraffad frånkänna slutsatser, som han icke förstår,
hvad dem med rätta tillkommer. När astronomen derföre funnit
en stjernas parallax och vidare dess afstånd, vet han bättre
än någon annan, att de funna värdena i mer eller mindre
grad äro approximativa, men han vet ock att det sannolika
felet, då arbetet utförts med vederbörlig noggranhet, icke
kan annat än i oväsendtlig grad inverka på resultatet.
Annars utgifves det ej med några anspråk på tillförlitlighet,
ja utgifves icke alls. Och nu till intressantare saker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
