Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog bli reducerade till 0 vid sidan af de största sådana,
som varit föremål för astronomernas undersökningar.
Det är en gammal sanning att vi här nere »se endels
och förstå endels». Vi må utvälja hvilket naturföremål som
helst och underkasta det vår granskning; sedan vi om
detsamma utrönt hvad utrönas kan, skall det icke desto mindre
vara sannt att vi på ett högst relativt sätt fattat vårt objekt.
Naturvetenskapsmannen är framför andra i hvarje försök
han företager i tillfälle att derom påminnas. Men gäller nu
detta om ting, som vi kunna ta på med våra händer och
granska på så nära håll vi finna för godt, huru mycket mer
måste det då icke gälla rymdens fjerrbelägna verldar, om
hvilka vi hafva någon kännedom endast genom de matta
rester af ljus som de sända oss. Och i sanning här tillropar
oss skapelsen sitt »memento te hominem esse» vältaligare än
någonsin.
Inrikta vi på måfå några stjernor i ett teleskop, skola
vi snart göra den upptäckten att, hvad som för ögat hade
utseende af att vara en stjerna, i synröret upplöser sig till
två eller ock flera sådana. Detta är ingen synvilla utan ett
verkligt förhållande. En stor del stjernor äro nemligen
dubbla och endast deras stora afstånd har hindrat oss att
med obeväpnadt öga upptäcka hvad instrumentet gör. Häraf
benämningen dubbelstjernor, af hvilka för närvarande öfver
6,000 st. äro kända. Med blott optiskt dubbla stjernor —
hvarmed menas sådana, som ligga på ungefär samma
synlinie, men för öfrigt befinna sig på ofantligt olika djup i
rymden — ha vi här intet att skaffa, endast med fysiska
dubbelstjernor, hvarmed vi förstå sådana, der tvenne eller
flere solar antingen omkretsa hvar andra i enlighet med
Keplers lagar eller ock på oföränderliga afstånd från
hvarandra beskrifva parallela, i räta eller krokiga linier, gående
banor genom rymden. Det nämnda antalet, 6,000, är
naturligtvis en siffra af endast tillfällig riktighet, då de
stjernrikaste trakterna utan tvifvel dölja ett. stort antal ännu
osedda stjernpar.
Af omkring 600 dubbelstjernor, hvars omloppstider
blifvit bestämda, uppräkna vi här nedan några dels lätt
upplösliga (i en 4 fots lång tub) och dels till omloppstid något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
