Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och nu ha vi sett himmelen och dess under, sett
oändligheten - och evigheten. O, hvilka försvinnande atomer
synas oss icke ting, som förut föreföllo oss så stora, nu då
vi vilja jemföra dem med de himmelska skapelserna! Vi
sjelfva, de största och mäktigaste ibland oss icke
undantagande, försvinna som intet emot vår gemensamma bostad,
jorden; och jorden med sina kontinenter och verldshaf blir
i sin ordning ett stoftgrand emot solen och dess system;
och solen, denna väldiga herskarinna, hvad är väl hon med
hela sitt stolta följe af drabanter och kometer, då hon
jemföres med dessa högre system, dessa stjernhopar, som byggt
vintergatans ljusbryggor; och vintergatan sjelf, hvad är
ändtligen hon emot denna skara af skimrande verldsöar,
som simma genom oändligheten lik kringströdda näckrosor
på evighetens ocean! Och dock, hvad är allt detta, som
vårt öga sett och vår tanke nått, annat än förgården till det
himmelska tempel, som intet menskligt öga sett, ja ingen
dödlig, om än utrustad med vetenskapens högsta
hjelpmedel, någonsin skall se, och vid hvars, port vi alltid måste
förnimma, att »hvad som af jord är kommet, vänder åter
till jord!»
»Spirit! let me expire or see them nearer».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
