Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade dess vård, uppblandades med hvarjehanda krasst
vidskepliga tillsatser allt efter omständigheternas kraf. Den
var derföre en slags helig vetenskap, som af dem på det
omsorgsfullaste hemlighölls, och det är ej osannolikt, att
med denna kasts försvinnande det väsentligaste af deras
vetenskap äfven följde dem i grafven. Då emellertid de
forntida folken, i saknad af utbildade vetenskapliga
metoder, måste hafva bygt på mycket vanskliga grunder, är det
löjligt att, såsom man ibland får höra, vilja sätta den
förgrekiska astronomien ej blott vid sidan af, utan till och
med öfver den moderna, ty det kan väl sättas i fråga, hvad
erkännande inför den nutida forskningens domstol en
vetenskap billigtvis bör kunna påräkna, som icke blott varit ett
medel i de religiösa föreställningarnas tjenst, utan äfven
hänvisad till observationer af det mest primitiva slag.
Hvar den i vetenskaplig fulländning nu så högt
stående astronomien slagit sina tidigaste rötter, låter som sagdt
till orten ingalunda med säkerhet bestämma sig; men
faraonernas land, hvars hieroglyfer öppnat för oss en så
underbar utsigt öfver förgätna årtusenden, torde dock åtminstone
bland de första böra ihågkommas. Utan vidare kan man
taga för gifvet, att ett folk, som redan för 6,000 år sedan
besatt en ej oväsentlig bildning, ägde lagar, institutioner
och ordnade samhällen, icke heller saknat astronomiska
insigter, och ett sådant antagande bekräftas äfven af såväl
Pythagoras’, Herodotos’ och Platons iakttagelser i Egypten
som af ännu qvarvarande minnesmärken. Det lider väl
heller intet tvifvel, att den mosaiska kosmologien
åtminstone i princip är fotad på egyptisk stjernkunskap; ty det
heter ju om Moses, »att han vardt undervist i all den
visdom, som de egypter hade», och af presterna Jannes och
Jambes invigd i Heliopolis uti Isis’ helgedomens mysterier,
låg de heliga böckernas innehåll för honom öppet.
Ehuru Egyptens storhetstid för länge sedan var förbi,
gälde det dock ännu för grekerna som ett »undrens land»,
dit hvarje vishetssökande yngling aningsfullt trånade
liksom till ett land, der all sanning vore att finna, och
det är högst troligt, att Pythagoras, som flere gånger
besökte Egypten, just derifrån hemtat stoffet till såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
