Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
nikanermunkarne, hemsökte dessa, vanligtvis i den gröfsta
okunnighet försjunkna odjur, på det förfärligaste hvarje
tänkande varelse, som vare sig i andliga eller vetenskapliga
frågor vågade afvika från kyrkans på sofistisk dogmatik
bygda läror. Dem till ursäkt kan dock sägas, att de knappt
förstodo bättre, och att kyrkans förnämsta prelater visst
icke gåfvo efter i nitisk grymhet. Derpå äro nyssnämda,
och många andra fall samt framför allt den galileiska
processen talande bevis.
När Kopernikus först meddelade sina åsigter om
planetsystemet, invände hans motståndare, att om hans
påstående vore sannt, skulle t. ex. Venus ovilkorligt förete faser
på samma sätt som månen. Inseende det fullt berättigade
i denna invändning, medgaf han att så med nödvändighet
borde vara, och att Gud i sin godhet skulle låta Venus,
hafva sina faser. Mer än ett halft sekel gick, och man
hoppades att Kopernikus’ förutsägelse skulle komma på.
skam. Men sanningen tager ej hänsyn till okunnighetens,
vackra önskningar. Teleskopet*), detta astronomiens
väldiga vapen, hade blifvit uppfunnet, och när Galilei i
Februari 1610 första gången riktade sitt synrör mot Venus, se
då gick en den skönaste profetia i fullbordan: Venus hade
faser precis som månen. Hans förtjusning var
utomordentlig: en lysande seger för vetenskapen var vunnen.
Redan 1609 hade han med sitt instrument undersökt
månens berglandskap. Den 7 januari 1610 upptäcktes Jupiters,
månar {Simon Marius i Ausbach hade, fullkomligt
omedveten om Galileis undersökningar, redan den 29 December
1609 sett Jupiters manar), och i April 1611 ådagalade han
från Qvirinalberget äfven tillvaron af solfläckarna. Äfven
tillvaron af Saturnus’ ringar ådagalades af Galilei, ehuru han
i följd af sitt svaga teleskop ej kunde komma på det klara,
med fenomenet. Samtidigt, och af Galilei oberoende, gjorde
*) Hvem som är den sannskyldige uppfinnaren af teleskopet, är svårt att.
bestämma. Flera personer synas samtidigt varit genomträngda af samma idé.
Holländarne Kans Irippershey, Jakob Adriaansz och Zakarias Jansen hafva
omkring 1608 och 1610 hvar för sig kommit till samma resultat, hvarvid
Lippershey dock synes varit den förste. Galilei, underrättad om
uppfinningen, konstruerade 1609 sitt första teleskop med en liniär förstoring af
blott 32 gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
