Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holländaren Johan Fabricius samma upptäckt, hvilken han
redan den 13 Juni 1611 offentliggjorde, således nära ett helt
år, innan Galilei (den 4 maj 1612) offentliggjorde sin. Ännu
en tredje forskare, Kristofer Scheiner, kan berömma sig
af upptäckten, som synes af hans redogörelse derför af den
12 November 1611.
Lägger man nu till dessa och andra denne store mans
upptäckter äfven den af lagarna för kroppars fall och pendelns
svängning, ha vi ett vetenskapligt storverk, som i vår tid skulle
tillförsäkra sin upphofsman verldens oinskränkta beundran.
På sin tid åter verkade dessa sanningar som en bomb i ett
krutfat och uppväckte i det teologiska lägret en storm af hat och
förföljelse, som slutade med Galileis undergång. Genom
upptäckten af Venus’ faser och Jupiters månar hade
Kopernikus’ system vunnit en lysande bekräftelse, jorden blifvit ett
obetydligt, kring solen rullande klot, och den likaledes
roterande solen bekajad med hastigt vexlande fläckar, »större
än medelhafvet och Afrika», såsom Galilei yttrat sig. Det
var något oerhördt! Laktantius’ och Kosmas’ sinnrika lära
att jorden vore formad som en lång låda i likhet med det
judiska tabernaklet, Aristoteles’ lära om himlens
oföränderlighet, ja hela medeltidens vetenskapliga uppkok var i största
fara, och hvad som var värst af allt, om jorden vore en
planet och lik de andra planeterna, hvad hindrade då att
äfven vilja befolka Mars och Jupiter o. s. v.; men huru
kunde Adam vara dessa menniskors stamfader? Nej sådana
gudlösa läror måste förhindras, och redan 1615 inkallades
Galilei inför den heliga domstolen i Rom. Förgäfves
försvarade han sig med att han i sitt teleskop hade sett såväl
solfläckarna som Venus’ faser och Jupiters månar. Man
invände, att man för att se dessa månar måste göra
instrument, som skapade dem och att hvad solfläckarna och faserna
anginge, vore det djefvulen, som förvridit astronomens syn.
Slutet blef, att läran om jordens rörelse m. m. fördömdes
såsom »kättersk och stridande mot den sanna tron». Galilei
återfick väl den gången sin frihet, men hans lära var
farlig för kyrkans på de fräckaste lögner hvilande makt, och
han måste störtas. Man beredde sig till den afgörande
striden, och för att vara så mycket vissare om segern, tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
