- Project Runeberg -  En färd genom verldsrymden /
163

(1879) [MARC] Author: Hjalmar Strömer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

Johan Kepler föddes i Wurtemberg den 27 December
1571. Hela hans lif var en oafbruten kedja af vedermödor.
Fattigdom och nitiske presters förföljelser voro hans
ständiga följeslagare. Den protestantiska ej mindre än den
katolska kyrkans tjenare sökte på allt upptänkligt sätt
kringskära den så förhatlig vordne forskaren, inspärrade honom
i fängelse och skulle intet hellre sett än hans fördömande
som kättare. I Regensburg slutade han, utmattad af
hunger och ansträngning, sitt lif den 15 November 1630. På
hans graf tolka följande af honom sjelf författade sköna ord
på samma gång hans storhet och förgänglighet:

»Mensus eram coelos, nunc terrse metior umbras,
Mens coelestis erat, corporis umbra jacet.»
Med Galilei och Kepler hade astronomien tagit ett
ofantligt jättesteg framåt. Hvad Kopernikus så att säga
postulerat, hade af dem bevisats och den heliocentriska
hypotesen blifvit en vetenskaplig verklighet. Icke desto mindre
qvarstod dock astronomien ännu på så att säga
deskriptivens ståndpunkt, så till vida att den väl påvisat något
faktiskt varande, men icke på något sätt förklarat detta
varandes kausala förutsättningar. Hvarföre planeterna röra sig i så
beskaffade ellipser och med sådana medelafstånd och inbördes
hastigheter som i de keplerska lagarna angifves, det var en
fullkomlig gåta, och de sätt, som tillgrepos för att förklara
fenomenet, voro helt och hållet ovetenskapliga. Snart
föddes emellertid den man, som, har någon sagt, skulle tyda
skapelsens största sfinxfråga. Denne man var Isak Newton,
»verldens störste naturforskare»*). Född den 25 December
1642 af en »för djup eftertanke berömd moder», fick han först
vid 18 års ålder börja sina studier, men hans ovanliga
gåfvor upphjelpte snart denna förlust. Nio år efter det han
som lärjunge för första gången gjorde sitt inträde vid
Cambridges universitet, föreläste han der som professor. Han
har som matematiker förevigat sitt namn bland annat
genom differential- och integralkalkylens upptäckande (Leibniz

*) »Newton», säger Lagrange, »är icke allenast den störste af alla
naturforskare utan äfven den lyckligaste; ty det fins blott en allmän verldslag
att upptäcka», och Mädler anmärker, »att Newton icke är en konung utan
konungen i vetenskapens rike».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsrym/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free