Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej af kommande observationer möjligen undanträngas. Det
var derföre för vetenskapen en lycklig omständighet, att
steget snart togs ut. Genom gravitationens upptäckande var
orsaken till den planetariska rörelsen gifven; men denna
orsak var ej en sådan, som kunde frambringa äfven en
Ulm-dan rörelse som den genom Kepler faktiskt ådagalagda, utan
en orsak, som kunde frambringa just den och ingen annan.
Dermed var det möjligt att ur en gifven rörelse sluta till
beskaffenheten af dess orsak, och omvändt, att ur en känd
orsak sluta till beskaffenheten hos den derur uppkommande
rörelsen, och det är
just i denna
omständighet den newtonska
upptäcktens
utomordentliga styrka
ligger, såsom af senare
forskare så slående
ådagalagts.
Berättelsen om
den närmaste
anledningen till Newtons
odödliga upptäckt är
väl bekant. Under
en vistelse på
landet omkring 1666
skall ett fallande
äpple hafva ingifvit
honom den första
idéen om den hela
skapelsen reglerande
kraft, hvars upptäckare han blef. Om det nu verkligen så
förhöll sig, var det likväl icke, såsom det blifvit en
tradition att påstå, äpplets fall, som var orsaken till
gravitationens uppdagande, utan den verkliga orsaken dertill var
just Newtons egen ande, som icke i följd af någon yttre
omständighet, utan i kraft af sin egen väldighet »slutade den
mest storartade och sublima betraktelse, som menniskoanden
någonsin anstalt». Derföre svarade han ock, när någon
frågade, huru han kunde upptäcka tyngdlagen, att »det skedde
Fig. 40. Tyge Brahe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
